Trevlig stol

..............på nåt vis.

En dag med Maja

I går fick jag äran att vara med på Majas skola en hel dag. Sitta i ring och lyssna på fröken, det var ju ett tag sen. Ja, i alla fall att sitta i ring. Vi hann med mycket:högläsning, matte, klockan och så skolmat så klart. Det var riktigt gott. Kände mig stolt när jag satt där brevid Maja, tänk att jag har en så stor flicka. På lunchrasten lekte vi mamma pappa barn. Ja, jag fick helt otippat spela mamma. Men med det udda tillägget: mitt yrke var direktör över karusellerna. Efter mat och lek var det gympa. Flickorna ville gärna att jag skulle vara med, så det var bara att hugga en bandyklubba och latja runt på de uppbyggda stationerna. Back to Ribersborgskolan i Malmö, på en tiondels sekund. När jag gick därifrån kände jag att detta gör jag gärna om snart igen!

Gött att vara hemma

I går fyllde Majas gudmor år. När hon öppnade dörren slog det mig att hon skulle lika bra kunnat fylla 25 (eller var det de hon gjorde), tiden hade stått stilla. Grymt Jossan! Supertrevlig kväll med härliga gäster, ni vet så där så man aldrig vill gå hem. Bra bakverk också. Det var med djupa suckar jag fick dra barnen därifrån. För att liva upp mina besvikna barn, drog jag på mig Majas ganska crazy gåva från Josefin, hjälpte lite i alla fall. Sen hade vi en av de mysigaste promenader jag haft på länge. Känslan av att träffa saknade vänner, strosa i regn med sina fina barn och att vara hemma i Sverige igen, är ju oslagbar.

Inspirerande dag

Måndagen började med några timmar med Kalle på hans förskola. Han visade mig mycket nöjt, varenda grej som man kan hitta på. Ateljén är hans favoritställe. Här visar Kalle upp sitt Mandala verk! Kalle verkade gilla att jag var där och vi pratade lite om att jag skulle ju kunna jobba där. Men Kalle tillade snabbt: Ja, fast då måste du liksom kunna allt om skolan, lära dig en del. På kvällen landade jag på ett 4good event på Rival. Otroligt inspirerande föreläsare som bjöd på sig själva ända ut i fingerspetsarna. Tårar varvat med skratt blev det för mig. Min kompis Camillas man Anders Magnusson berättade gripande sin historia, som jag för övrigt vill höra ännu mer om! Och skånska Lou Rossling fick mig att gråt/skratta på en och samma gång. Är det möjligt egentligen? Varför tar jag mig inte tid för denna sortens inspiration oftare, frågar jag mig.

Popcornslunch

I helgen var jag och barnen och såg Hopp. En gullig liten film om påskharen. Det var popcorn över allt efter detta besök. Förstår inte hur popcornen kan leta sig in under tröjan, samma visa varje gång. Även biograf golvet fick sig en (över)dos. Detta var för övrigt vår näringsrika lunch denna söndag!