Barbeque i Beachwood Canyon

Väl hemma, bytte vi om lite kvickt och insåg att vi var typ 2 h försenade. Men, det var ju inget att hänga läpp för, antagligen. Det blev en underbar dag och mycket mysig grilltillställning. Jock tog det lugnt, sittandes på poolkanten flankerad av värdinnan Charity och hennes väninna Heather, samt Santa Monica i bakgrunden. Kan det bli bättre. Nu väntar vi tålmodigt på att klockan ska bli 20.00 och andra avsnittet av "Minute to Win it" ska dra igång.

Mot LA igen

Söndag förmiddag, vi packade ihop oss igen och gjorde oss redo för hemresa, mot LA. På bensinmacken kunde vi ana snö på bergstopparna. Lite speciellt ändå att få både högsommarvärme och snö, samtidigt. Jag hade lätt kunnat stanna en dag till, men hemma väntade grilllunch hos våra grannar Charity och Robert. Max bästis Talbots föräldrar. Det ville vi inte missa så klart!

Lördag i öknen

Lördag morgon startade Max, i ett för honom, ganska lugnt tempo, med lite "dragstyle" i mina röda skor. Efter att spattserat lite i dem blev det roomservice frulle på en av uteplatserna. Vädret var fantastiskt och än en gång slog tanken mig, detta händer inte i Sverige, knappt, ja inte ofta i alla fall. När vi samlat ihop oss lite, vilket ju för en otålig själ som jag, tar låååång tid.
Så tog vi en promenix. Väldigt grönt, fontänigt och lugnt att låta barnen springa omkring. Maja och jag köpte latte och kollade påskdekorationer i en av butikerna. Sen var det bad i poolen. Maja valde att ta sig ett dopp i barnens nya kompis Felippes kvackande uppblåsbara anka från Target. På kvällen åt vi, hela familjen, på en av "kvarters"restaurangerna, gott igen. Hemma vid tio, helt slut.

La Quinta

I torsdags kväll packade jag bilen med barn och packning, hämtade upp Jock på jobbet och lät sen GPS:en leda oss till öknen och La Quinta. En för Jock välbehövd minisemester i ett tyst öknen, ja förutom en fruga och tre kids, annars är det ju väldigt tyst i öknen. Så här upplyst och fin var allén som välkomnade oss till resorten. Vi hade hyrt en liten "villa" med snabb tillgång, ett stenkast, till en mindre pool. Vilket jag som trebarns moder uppskattar! Tydligen delade vi pool med Gwen Stefani och familj, Federer och Sly Stallone. Men de måste badat på helt andra tider. Ett bra kök fick man också i sin lya, här kunde man laga egna frukostar. Ja, det gjorde vi ju förstås inte förrän sista dagen. Men tanken fanns. I stort sett det mesta var bara trevligt, men ett par minus smög sig så klart in. TV:n från stenåldern satt fastettsad i ett skåp, med två dörrar som inte gick att rubba utåt. Om man låg längst längst ute på kanten av sängen så kunde i alla fall en person se. Resten av familjen fick gissa. Hur KONSTIGT är detta??? Sen var TV:n så långt bort att jag såg inte riktigt. Det må vara ett ålderstecken, men ändå. Samtliga dörrar ut ur huset, var bara att tåga rakt ut, inga säkerhetslås. Det blev ganska mycket jakt efter Max, sen satte vi upp stolar och bord framför dörrarna. Avslappnat? Nej, inte direkt. Jag må vara en krävande hotellgäst, men lyssna på denna: Det inte ok att hitta andras strumpor i lådorna. Ännu värre, ett par gamla herrkalsonger i garderoben. De var inte Jocks. Bortsett från detta roade vi oss. På fredagen hade vi vuxenmiddag och en rar Brittny kom och passade barnen. Det blåstes ballonger, pysslades och skrattades! Kändes tryggt att vandra iväg bara Jock och jag för en god middag i området. Max vände sig mot mig log och sa Bye Bye och lekte vidare med Brittan.
Restaurangen Morgans var trevlig och serverade de godaste ostronen och största! Det tog superlång tid att få maten, men vad gör det. Det gav bara en anledning till fler drinkbeställningar.

Sommarlunch

I torsdags var jag hos Karin och åt lunch. Så väldigt trevligt var det. Jag, Helena och Issa blev bjudna på en jätte god laxsallad, utomhus i ett fantastiskt "sommarväder". Varför äter man inte lax oftare, ingen aning, det är ju så gott. Sen dracks det kaffe och bläddrades ivrigt i nya Svensk Damtidning. Karin påminde, eller rent av uppmärksamade mig, om det stundande kungabröllopet, hade inte riktigt tänkt på det. Kanske borde man vara lite kungaintresserad, det är ju ganska spännande att det äntligen ska till att hända. Lille Harry lyssnade lite på vårt tjejsnack och njöt av en cupcake.