Fredagen den 13, bäddat för oro

Fredagen den 13:e och skolutflykt. Ingen bra kombination alls!

Jag har vetat länge att denna dag skulle komma, och verkligen försökt lägga band på mig själv. Det är inte så att jag är speciellt skrockfull, kanske handlar det mer om ett sökande efter en schysst anledning till att min oro ska kännas helt befogad. Skolbussen skulle ta barnen ganska långt denna gång, till Long Beach och Aquarium of the pacific. Tidigt bestämde jag att Kalle 4 år behöver inte följa med. Barnen har varit där förut, ganska stort ställe och lätt att springa bort sig. Det är lätt att måla upp scenario, som kanske inte riktigt stämmer med verkligheten. Men igår kväll poängterade, Maja 6 år, att hon visst ville hänga med på "fieldtrip". Ok, men jag hade inte anmält henne, så hon fick stå på väntelista. Jag packade lunchboxen och hon klädde sig i utflykts"uniformen" och var redo. Tyvärr hade bussen redan åkt när hon kom fram till skolan. Jag kände : Åh vilken osis, fast ändå inte, om ni förstår. Men som tur är Maja en sann optimist. Det måste hon ju ärvt av mig, eller kanske inte ändå. Maja var lika glad för det, hon hängde med farmor Marianne och Jock på utflykt i stället. I dag är det farmors sista dag, för den här gången hos oss i LA. Hon fick en fin sjal av Max, som hon kan svepa in sig i när hon ska på några av alla sina biobesök, eller kanske en kylig december kväll när det bär av på fest. Barnen fick en rolig Thanksgiving paj från Pottery Barn Kids av farmor, av tyg som de kan ha i sitt nya leksakskök. Dinousarien Bamse var den förste som försökte lägga sin långa taggiga svans på härligheten.
Medan Max sover, Maja är på äventyr, då övar jag och Kalle på våra värsta Fredagen den 13:e-miner. Kolla Kalles hårfärg. Tanter kommer fram på stan ibland och vill ta på hans hår och säger förundrat: Åh det är ju sån färg man betalar dyra pengar för att få. Ja, det e ju bara att fråga mig........................