I alla fall, till slut fick jag plats exakt utanför ingången till teatern där det skulle improviseras, då var klockan kvart i 11. 
Väl inne i själva lokalen, var det en riktig scen med soffa och lite annan minirekvisita. Nu började jag faktiskt andas lite uppe i halsen. Nervös är ordet! Men va fasiken nu kör vi! Och det gjorde vi. Läraren Mike, sa att det, så här i början, är supersvårt att koncentrera sig på vad man ska göra och hela tiden fokusera på vad de andra säger och följa upp. Ja, visst, men de andra behövde inte samtidigt koncentrera sig på att skoja till det på ett annat språk. En kille sa "book" och jag sa; Vad betyder det? Var liksom beredd på ett supersvårt ord som jag skulle fånga upp och så var det ett simpelt substantiv. Ja jag säger då det, lite blockerad på nåt vis. Det lossnade efter en stund, typ. Först gick vi upp, hela gruppen på scenen, nästa övning fyra deltagare, nästa 3 pers och sista två. Det är bara att lägga ner de hårt inarbetade prestationskraven och släppa lös som en sorglös fjortis. Jag var helt slut efter dagens första intensiva improvmaraton. Jag gick en improvkurs 2004 i Stockholm, något borde väl satt sig, nä, jag är ett tvättäkta "blåbär" eller kanske snarare Bambi på hal is. I morgon klockan 11 står jag där igen och svettas med mina nya improvkompisar.
Jock klurade genast ut, att det här gänget behöver HAV. Vi packade våra fina nya "weekendbags", snacka om ordning i bilen nu för tiden. På mindre än en timme var vi "packade o klara", dvd:erna laddade, flaskor med diverse drycker preppade och GPS:en inställd på "Laguna Beach", Orange County. Vi hade inte riktigt bokat något rum, med tanke på att det var nyårshelg så kanske det hade varit en god idé. Men faktiskt, fick vi istället, inte det snyggaste eller mest uppdaterade rummet, men det bästa läget, i hela området. På själva stranden med en gigantisk altan och en trappa ner till stranden. Samt gångavstånd till Ralphs (Ica) och restauranger. Det där med gångavstånd kändes så skönt. Hotellet heter "Pacific edge hotel" 
Vi beskådade den vackraste solnedgång vi någonsin sett och längsta, höll på superlänge. På morgonen vaknade Max tidigt och sen Maja. Dags att upptäcka den lilla staden och köpa kaffe. 
Vi hittade ett Starbucks, köpte Latte och gick sedan ner till strandpromenaden och spanade lite. Det var som att komma till en sommarstad, som vanligt glömmer jag bort att det är vinter i den riktiga världen. 
Sen mötte vi upp Jock och Kalle för lunch. 
Lille Max roade sig med sockerpåsar, kanske världens bästa leksaker. Efter denna utomordentligt trevliga lunch var nästa punkt på agendan; strandlek.Kalle fick en super cool hajdrake, men vinden uteblev. Jock sprang som en galning, men draken förblev liggandes. Kalle var glad ändå
En pytteliten snygg butik som jag speciellt gillade heter "lagunasupply", 210 Beach Street. Så snygga kläder och roliga märken. Jag kom dock inte ut med något klädesplagg, nä, men där emot en, sån där, toa "sugpropp" i en snygg utformning, alice supply.com. 
Samma firma saluförde även skarpt orangefärgade trädgårdsslangar, om någon har saknat just det. 
Eftermiddagen fördrevs med mer strandlek och avslutades med ytterligare en fantastisk solnedgång. Bra början på ett nytt år. 
Vid den fina "ute-baren"arrangerades det fantastiskt goda mojitos. Precis här, när det var som göttast, var det då dags för Jock och mig att dra vidare ut i natten. Upp till Mullholland road åkte vi för att avsluta 2009 tillsammans med våra grannar Charity och Robert och deras vänner Christian och Susanna, och 20 andra glada gäster. Mycket trevligt, men vilket lustigt 12 slag. Inga raketer, ja inga som vi såg i alla fall. Kändes liksom inte lika festligt som i Sverige, lite snopet så där.
Jaha, Gott Nytt År då. Då kom Jock och jag på att vi inte hade ätit middag. 
Tog en snabb titt på det fina kakfatet, men enades om att gå på ostronen som vi hittade vid (inte i) poolen. Tror kanske vi åt alla. Sen var vi nöjda o glada. Åkte hem till "hem ljuva hem" och våra fina barn.
Sen dansade de i den fina scenografin, värsta hiphopgänget! Det ingick även ett riktigt "dancebattle".
Vi såg "It's complicated". Så bra film. Betydligt högre medelålder i publiken jämfört med Sherlock och Avatar. En otroligt rar kärlekskomedi. Jag grät faktiskt, så rar var filmen. Efter filmen hämtade vi Maja och Kalle och tog med dem till Chateau Marmont för lunch. De två kan verkligen konsten att njuta av trevlig atmosfär. De satte sig framför den mycket höga, välklädda granen och lekte. Tyvärr råder fotoförbud på Chateau, men vi hade väldigt mysigt det vill jag lova. Sen åkte vi hem och lekte med Max, han hade haft en heldag med barnvakten Julia, när "Aja" och "Alle" visade sig i dörrposten blev han överlycklig. Nu sover alla, eller ja, Maja kom upp igen för Kalle snarkar. Men nu ska vi göra ett nytt försök att sova. Uppvisning på hip hopdansen i moron, gäller att vara klar i knoppen då. God natt!
På bordet vankades bland annat skinka, senap och knäcke till gästerna. Tror vi hade den godaste skinka jag någonsin smakat. Ja, inte för att jag hade något med det att göra, mer än att jag köpte den på "HoneyBaked Ham" och la upp den på en tallrik. Till och med färdigskurna skivor. Vad mer kan man önska sig av en julskinka? Solen sken först, sen blev det så där "svensk midsommarkyla" igen. 
Filip och Oskar la in charmoffensiven och stal lite värme av Sanna. Men se det räckte inte, Filip var tvungen att gå på värmeljusen för att räta ut sina stackars frusna fingrar. Man borde kanske ha en hederlig gasolvärmare. I LA???? Ja, det verkar inte bättre.
Våra underbara grannar Marilyn och Bill gjorde storslagen entré. Hur stylish är denna kvinna? Jackan är ju underbar! Kommer kräva att få låna den, som den goda granne jag ju är. 
Blir Bastin utskälld av vår allas supermäklare Pat eller snackar de bara takläckor, husägare mellan? Vad vet jag? 
Vad jag vet är, att varje gång Gustaf är på besök, tar han med sig en ny syrra. Denna gång, både Anna och Karin. Så väldigt trevligt! En fin bok fick vi om arkitekturen i Venice av dem och deras lika trevliga vänner som de hade med sig ! Ser förresten fram emot att träffa syster nr tre nästa gång! 
Jamen så där ja, ett härligt tjejgäng bestående av Jossan, Sara och systrarna Ia och Issa, barikaderade sig på altanen. 
Sanna och jag smidde lite planer, med pool och Downtown som kuliss!
Min fina dotter Maja visade prov på familjen Ersgårds stora intressen: mode, detaljer och annat lulllull. Hon placerade en juldekoration, lite galant på huvudet och vips hade grannen Charity paxat den till nyårsfesten i morgon. Jojo. Var ska det sluta och framför allt, vad ska jag nu ha på huvudet?
Denna morgon släppte Jock och jag av Maja och Kalle på en dansstudio i LA. Hel veckan ska de unga tu pyssla och dansa hiphop. Uppvisning den 31! Spännande! Kalle visade några sköna moves när han kom hem och sa: 
Medan det dansades på en sida av Hollywood åkte Jock o jag till en annan, The Grove (grymt oväntat). Helt tomt på folk kl 9.15. 
Först brunch, en härlig äggvite omelett, sen Sherlock Holmes bio. Bra film, det kändes verkligen som en riktig "Guysan Ritchie" film. Robert Downey Jr är både bra och snygg i rollen som den underfundige Holmes. Jude Law orkar jag nästan inte kommentera, han är Jude Law liksom, varken mer eller mindre. Värd att se i alla fall. Jock körde biomarathon och rusade direkt in på 3D Avatar som nästa film. Jag köpte världens bästa handkräm och åkte sedan hem till mina hipphoppande kids och lyssnade på Lady Gaga.
Vips är alla paketen öppnade, skinkan inne på sin 4:de dag och skolstart närmar sig igen. Ja, inte riktigt, men nästan. Kalles favorit julklapp detta år var helt klart Roboten han fick av Alice.
Den är helt fantastisk och av utmärkt kvalite. Det krävs om man har en 1-årig lillebror som är klåfingrig och en retlig storasyster som ska prova hela tiden. Roboten styrs av en liten fjärrkontroll, som var superlätt för Kalle att manöverera. Bara en sån sak! Den är väldigt gullig också, dansar och erbjuder nya danser efter den gamla. Sen skjuter han/hon iväg små mjuka skivor i en ryslig fart. I går hittade jag Roboten i Kalles säng. Jag skulle precis flytta den, då utbrister Kalle: Nej, mamma, he's resting. Då har Roboten utryckligen sagt; Now I need to rest. Fantastiskt roligt.
I går behövde vi alla lite "rest" från jultv, robotar, barbies och dinosarer. Vi tog en tur till lekplatsen för att rasta av oss lite. Mysigt när hela familjen kan dra iväg tillsammans, härligt med jullov, som trots allt är en vecka till.
Kalle fick en robot, i väldigt hög klass av Alice. Helt galen, skjuter saker, dansar, går och har sig. Max fick en Elmodocka, också av Alice, även han dansar och pratar, lite för högt. Mycket olika ljud är det nu här hemma. Så nu kryssar jag mellan Barbies, Bakugans, dvd:er och ganska jobbiga små ettriga figurer som drar omkring med loud voices. Men med ett champagneglas i näven, hela tiden, så ska nog allt gå väl. 
Från Charlotte och Christian familjen kom fina böcker. Bland annat en splajsans ny dinousarie bok till Kalle, Sarah Sheppards bok nummer två "Varning för köttgänget". WE LÖÖVE! 
Maja blev helt till sig när hon fick två stycken Barbies. Måste säga att den ena dockan hade ju helt avundsvärda skor, i alla fall den neonrosa färgen. Kan nästan inte vänta tills jag och Maja ska leka med hennes Barbies! 
Från farmor Marianne kom en fin klänning till dockan Lisa. Dockkvoten är fylld. En stor del, eller kanske den största i Majas liv är ju sång och dans.
Av sin nanny Sibi fick hon en cd-skiva av det härliga mexikanska dansbandet "La Apuesta". Vilka lirare! Denna skiva lyssnar Maja jämt på, i Sibis bil och kan varenda tårdrypande text, på spanska. Som grädde på det berömda moset så levererade Jock ett Casiokeyboard till Maja.
Så, Billy Ray och Miley Cyrus släng er i väggen, här kommer Jock och Maja.
Nu ska det "sing och song writas" här i Beachwood Canyon, LA.