Hårt arbete på en söndag

Söndagen startade, inte fullt så tidigt som övriga dagar brukar. 8.00 fick Max upp oss. Sovmorgon skulle man kunna säga.

Poolen var första målet denna soliga dag. Efter poolhäng gick Marianne raka vägen upp till matbordet och klädde på sig paleontologrocken. Ja, nästan i alla fall. Kalles dinousariepresent, tog enligt Kalle lite för lång tid att "pensla" fram, så farmor tog tag i det hela och ägnade en bra lång stund med att få fram skelettet. Hon kämpade på bra i värmen. Efter ett bra tag, började delarna komma fram, en efter en. Kalle hoppade upp och ner av glädje. Nästa steg blir att bygga skelettdelarna till en "riktig" dino. Samtidigt, i en annan del av vårt hem, hittade jag Jock, vaggandes Max till sömns. Ser ut som om, Jock kanske brände av några sidor i sin bok i samma veva. Efter hårt arbete med dinousarier och barnläggning vankades det hemkörda pizzor från härliga restaurangen Mozza och en fin mozzarellahistoria; Mozza caprese. Fortsättning följer.

Julstämning i The Grove och Ulf Lundell i Studio City

Kalle och farmor Marianne började lördagen med ett besök på ett riktigt grabbställe, La Brea Tar Pits på 5801 Wilshire Blvd. Här kan man förkovra sig i fossiler och uppstoppade djur. Kalle älskar att vara här. Han fick en present av farmor, där man själv ska skrapa fram ett dinousarieskelett. Jock satt på en parkeringsplats med en sovande Max och hade telefonkonferens. Jag och Maja fixade naglarna, hon valde blått. Sen gick vi hand i hand till The Grove och kollade så att alla skötte sitt arbete med juldekorationerna. Och ja, vi kände oss nöjda med att tomtehuset börjar komma i ordning, granen tar form och släden med renarna "ligger i luften" . De sköter sig bra där på The Grove. Nu är det ju bara 1 1/2 månad kvar till julafton. Maja kom väl ihåg att vi besökte tomten förra året. Hon kom också ihåg att för exakt ett år sedan kunde hon och lillebror Kalle inte ett ord engelska. Nu pratar de flytande. Ord som "awesome" och "sure" är vardagsmat . Barn är coola på alla sätt. Hela familjen möttes sen upp för redig amerikansk lunch på Jonny Rockets i Farmers Market. Barnen fick miniatyr hamburgare och mini hotdogs. Barnvänligt på hög ljudnivå. Sen var det raka vägen hem och dags att vila upp oss inför kvällen.
Aftonens middag var hos TV-producenten Craig Plestis och hans fru Karen. Huset var beläget i Studio City och helt fantastiskt olikt alla andra hus vi tidigare sett. Modernt amerikanskt möter svenskt franskt och spanskt, med andra ord europeiska känningar. Mycket färger på ett smakfullt sätt. De gillar precis som jag att pryda väggarna med fina och lite halv unika posters. Levande ljus blandades med ljuset och ljudet från öppna spisen och färgglada ljuslampor som satt upphängda i trädgården. Vi entrén kändes det väldigt svenskt, en lång rad av gummistövlar var det första som möte oss. Precis som hemma! Karen, som bla är matjournalist (bla,Bon Apetit Magazine), hade kvällen till ära bakat eget bröd och gravat laxen, tout seul. Jag var impad. Till detta serverades Vodka och Aquavit. Jock och Mattias sjöng svenska nubbevisor i vanlig ordning, och som alltid, ser amerikanerna lika förvånade ut. Själva middagen sedan, bestod bland annat av något som liknade nypotatis, mycket gott. Till detta lyssnade vi på tonerna av Ulf Lundell. Måste även påpeka att det var LP-skivor, inte CD-skivor. Karen visade stolt upp hela sin Lundellsamling, hon är ett sant fan. Sen tog vi taxi hem. När man nämner ordet taxi här, så får man samma reaktion som när man nämner ordet promenad. Hellre dricka, köra och aldrig promenera är lite amerikanernas melodi. Ok då vet ni, god natt.

På fest ovanför Sunset sen vakna med Sunrise

Lördag och no mercy. Max vaknade tidigt, så kl 6.00 gick han och jag upp. Jag måste, ändå tacka honom för att han sparkade upp mig. Vi fick beskåda en mycket vacker och fullkomligt magisk soluppgång! Huvudvärken var nästan som bortblåst, nästan. I går var vi på urtrevlig tillställning hos familjen Bastin, nu har ju äntligen fru Bastin, Karin, kommit och vi var bjudna till deras nyinköpta finfina hus. Otroligt fina mörka trägolv och en alldeles röd ytterdörr. Dörren ville jag ta med mig hem, men jag visste inte riktigt var jag skulle ha den, så den fick sitta kvar, för nu. Det var verkligen avslappnat, mysigt och roligt. Jag blev också väl påmind om ZTV-tiden när Peter Magnusson dök upp. Ett för mig mycket kärt återseende. Han charmade snabbt mammorna som var på plats, Kerstin Petzelius och vår farmor Marianne Millgårdh. Peters min är ju obetalbar. Henriks advokatkompis Eric från NY, var iförd en "Rallarsving" jacka, som sagt många minnen från min tid på ZTV denna afton. Gött!

Tidigare på dagen mådde jag lite risigt, trodde det var någon influensa på gång, då såg jag den här gamla rullen. Vill verkligen påminna er att se den igen, "Get Shorty".

En dag fylld av god mat!

Hela Los Angeles är fylld av fantastiska restauranger. Råvarorna är fantastiska och köttet är nog från himmeln och personalen glaa o goa. I dag hade jag två trevliga matupplevelser, i trevliga miljöer och med härligt sällskap. På lunchen åt jag kanske den godaste kycklingen hitills, på restaurang Campanile med Jock. Och i kväll, när Helena, Tanja och jag skulle ut så valde vi XIV på Sunset Boulevard. Baren kändes som om den varit med i nån film och här satte vi oss glatt på en fin rad. "Svart är det gamla svarta". Vi började med ett glas Cava och Cosmo (tror jag Tanja drack). Maten var liksom "överbra". Till förrätt åt jag pilgrimsmusslor och huvudrätt den här fina anrättningen, lammkavalkad. Det är skönt att sitta med tjejkompisar och prata om livet i allmänhet. Sen vi flyttade till huset i Beachwood, har jag blivit lite av en stugsittare och njuter av tillvaron att vara för mig själv. Extra kul att ha tjejkväll alltså, jag är mycket tacksam för mina vänner! I morgon ska jag hitta en riktigt bra och inspirerande plats i huset där jag ska sitta och researcha. Saknar skrivarrutiner känner jag. Hur löser man det månne?

Handla, träna, luncha, planera, slappa, dinera

I går när Maja och jag var ute och spatserade i omgivningarna, fann vi detta "shabby chica" kitchenette hos vår lokale "Albert o Herbert". Vi var väl båda inne på, att detta var exakt vad vi villle ha och framförallt behövde. Men jag tänkte också att inköpet kunde få marinera nån dag eller så. I dag kände jag, att nu var det färdigmarinerat och åkte ner till "Hollywoodland watch" på Beachwood drive. Jag var på mitt bästa pruthumör, med inställningen: Köket ska bli mitt. Lyckades pruta 50 dollar, ganska nöjd. Och nu står det faktiskt hemma på min back eller snarare frontyard och bara väntar på att få bli lekt med av min matlagningsintresserade trio. Samma trio besökte i morse Dr Shimoyama (typ) för att kolla svinis-status. Verkade vara ok. Hoppas att vi slipper influensan. Efter veckans andra Tanja "knip rumpan" Djelevic-pass, så blir man ju allt lite hungrig. Min man bjöd mig på tjusig lunch, på Campanile, 624 south La brea. Mycket fashionabelt och gott. Underbar miljö och intressant klientel att studera. Det osar, förutom god mat, heta manusskribenter, filmbolagsdirrar och moviemakers lång väg. Vi, vid vårt bord försökte organisera våra liv. En avstämning av hur vi mår, hur barnen har det och hur kommer livet ut sen. Ja, ni vet sånt som är svårt att hinna med, med tre glada barn springades runt i huset. Catch up som de säger här. Så förutom våra vuxenkvällar på torsdagar, så har vi nu även infört vuxenlunch en gång i veckan. Schemadags! Nu ska jag ta en eftermidaggs-lur och ladda för tjejmiddag på stan med mina väninnor Helena och Tanja.

Ägarna till 15 bilbarnstolar fotvandrar i Beachwood

6.00 denna vackra morgon, visade det sig att Jock hade ställt in sin träning, alltså, fritt fram att attackera tråkiga tråkiga roddmaskinen. Vacker utsikt men inte blev maskinen roligare för det. Nästa gång ska jag testa med musik, eventuellt blir det roligare. En ännu tråkigare sak var faktiskt att försöka förstå den helt obegripliga manualen till Max nya bilstol. Jag hade bestämt mig för att installera den helt själv, men nej, jag har ändrat mig. Jock är jätte duktig på det! Han gillar ju manualer och kommer bli glad för utmaningen. Host! Vi är nu ägare av 10 bilstolar i USA och minst 5 i Sverige. 15 st, läge för ett nytt Guinness rekord eller? Maja var hemma från skolan i dag med, men verkar må bättre. Maja tog på sig alla randiga kläder hon äger och vandrade ut, på nån slags hajkliknande promenad tillsammans med mig. På vår gata hade någon satt upp den här fina trädgårdslampan. Hittar aldrig snygg trädgårdsbelysning i Sverige. Vi passerade vackra hus och såg fina detaljer. En gammeldagsbrevlåda tex. Vi tog oss till Beachwood market och den lilla restaurangen. Ja just den som jag vill ta över renovera och göra härlig. Maja funderade på vad sugrör heter på engelska och åt stora pannkakor. Jag funderade på vad jag ska göra när jag blir stor och åt något annat.

Stressmorgon, snabbmöte, kvicklunch...det är tempo i LA

Jag har hört att en del storfamiljer har mysfrukostar varje morgon, kan det verkligen stämma?

Det hade jag inte ens tid med som singel.

Vi/jag kör med ett strikt schema. 6.30, jag går upp, styr rakt ut i köket, packar 2 lunchlådor som Sibi har planerat. Sätter på kaffe, vänder mig till brödrosten, rostar. Vänder mig igen, gör gröt. Mackor klara, skinka till Maja korv till Kalle och båda till Max. Kaffe och gröt klart. Serverar dryck o mackor framför Dora den eviga utforskarbruden. Tillbaka till köket, radar upp grötskålar. Gör fyra varianter, efter allas behov. Maja är ingen gröt tjej, hon får äpplebitar. Pust! Vispa mjölken, voila en latte! Blöjbyte. Kläderna langas fram till de stora, Max hänger i byxbenet typ hela vägen från vardagsrum till kök sen tillbaka igen. Jock klar med träningspasset. -Hejsvejs din gröt står i köket. KLÄ ER!!!!!!!!( detta skriks ett par gånger). Måste ändå förbränna en o annan kalori. 8.00, Sibi kommer. Alla barn smörjes in med solskydd och sen tandborstning på det. Leksak att hålla i bilen styrs upp (tar superlång tid innan de hittar rätt dinousarie eller Pollydocka). 8.15 Bye bye off you go. Latten, ja den e ju iskall............Sibi går ut med Max på morgonpromenad. Eftersom jag nu har en egen bil, behövde jag inte stressa in i skolbussbilen.

Så jag kunde i egen takt köra in själv, till mitt träningspass. Jag motionerade lite på löpbandet och sen kom Tanja och såg till att jag jobbade hårt i en timme. Fick en jätte fin tröja (Abercrombie) som hon hade haft i sin låda hemma länge. Hon hade väl insett att den skulle passa mig bättre:). Tack gulliga Tanja och tack för att jag kunde ventilera mina nojor, och upptäcka att jag är inte ensam om lustiga tankar och vanföreställningar om ditten o datten. Efter detta styrkepass för kropp o själ hade jag ett snabbt möte för att sedan träffa Karin och Issa med sina killar för lunch. Eller ja, alltså, det var deras söner som var med, men det var som att se minisar av deras respektive, Henrik och Filip. Gulliga! Vi hade en kvicklunch på The Farm, men hann avlägga rapport om bla; blogging, jobb, att hitta nanny, dyrköpta mirakel La Prairiekrämer och träning. Tjejlunch på hög nivå, mycket trevligt! Vi kunde från vårt bord beskåda granen som nu byggs i The Grove, obs 3 nov. Lite som Stenbecksgranen på Skeppsbron i Stockholm.

Tog en snabb sväng på Forever 21 och såg den här baddräktsliknande historien. Köpte inte den. Avslutningsvis på denna snabba och intensiva dag, noterade jag att Sherlock Holmes-filmen har premiär i jul och jag ska se den. Robban Downey JR och Judan Law, jiiiiiizzzes!!!!

Svininfluensa och domedagstankar

I går, söndag, vaknade Maja med feber, så i dag fick hon stanna hemma från skolan. Läste i tidningen mama att klassiska symptom för svininfluensan är: hög feber, ömhet i leder, hosta samt snuva. Ja, allt stämmer ju in på Majas tillstånd. Men jag tror ändå att det är en "vanlig" förkylning. Tamiflu har inte kommit till vår läkare ännu, men vi står på kö.

Jag har en amerikansk väninna som jobbar nära personer, som gör research och forskar på bla svininfluensan. Tydligen är den som härjar nu, INGENTING, mot vad som komma ska.

Nästa vända är tydligen en så stark och farlig influensa att hon själv, kommer bunkra upp mat och inte låta sina barn gå i skolan, tills den är över. Denna "nya" har i press, kommit i skymundan för allt snack om "svinis".

När jag får sådana besked, blir jag alldeles skräckslagen. Jag tänker genast på domedag och amerikanska storfilmer som skildrar hur jorden, världen, universum försvinner.

Speciellt när man som jag, befinner mig i LA-miljö, så blir allt lite mer verkligt. Jag ser mig själv stå på toppen av Beachwood canyon, tittandes på en värld som fullkomligt rasar ihop.

På tal om Maja och katastrof. 2012 är sista dagen i Mayafolkets kalender, då upphör världen. Och om några dagar har filmen med samma namn, 2012, premiär. Jag kommer inte se den, inte en chans. Eller så kommer jag det, som i ett led av att utmana mig själv!

Nä, nu orkar vi nog inte mer katastrof-info!

Hur som helst, jag gav i alla fall Maja lite svensk hederlig alvedon i morse, då piggade hon genast på sig och satte sig vid min dator och spelade. Bevis på att hon e tillbaka! Mysigt att ha henne hemma!

Och när jag nu tittar ut över stan, så kan jag intyga att det ser lugnt ut!

Hemkörd ekomat till barnen

Ja, det finns allt i USA, nästan i alla fall. Detta Los Angeles baserade företag har dragit i gång med hemleverans av barnmat, ekologisk så klart: www.babysbellyfood.com. Direkt till dörren får man hem helt ekologisk gourmetmat till barnen. Hallå Sverige, bara att härma!

Nu måste jag även hitta ett företag som kan leverera ekologisk vuxenmat. Om någon har tips om detta, här i LA alltså så vore jag glad. Färdiglagat måste det vara!

Bilexpedition Ersgård/Millgårdh

Denna söndagmorgon vaknade vi tidigt, ännu tidigare än vad vi först förstod. Vintertid! Men det var ju bra bra, Jock, jag och Max drog iväg klockan 9 till ett ställe som heter "Mission Hills" för att kolla bilar. Som jag sagt innan så är vi nog den enda familjen med en bil i Los Angeles. Men i dag tänkte vi ändra på den saken, och bli precis som alla andra normal LA:are. GPS:en vilseledde oss lite, Halloweentrick kanske. Vi hamnade i något som var ett mellanting av en trailerpark och svenska kollonistugor. "Bermuda" hette denna lilla stugby. Svårt att hitta ut från detta lilla minisamhälle var det också, värsta "Bermudatriangeln". Till slut hittade vi en exit och tog oss till bilhandlarstället. Och ja, det är verkligen som en amerikansk film. Försäljarna har verkligen Hawaiiskjorta och försöker sälja på en lite vad som helst. Man vet ju att det tar två sekunder för dem att se vad det är för kund de har att göra med. Då vill man ju gärna försvåra det lite för dem! Jock och jag kollade in ett gäng bilar, som Hawaiiskjortan glatt visade upp. Till slut hittade vi en som vi gillade, det var dags att pruta. Bilhandlare ni vet! Jock o jag är väl inte kända för att vara värsta prutarna, men vi drog på i 190. Tillslut fick killen gå ut och fråga en annan kille. Nästa försäljare kom in och snackade lite. Nu började vi närma oss, och där satt den! Nu var vi nöjda med priset, bilen och dealen! Vi slapp åka runt till 12 olika handlare och slog till. Vår nya svarta Toyota står nu på uppfarten och lär känna Volvon. Ska nog bli bra det här!

Välkommen till familjen Rebecca

I gårkväll tittade gänget från Thulebox fotograferingen förbi på en drink på altanen. Sofia, Angelina och Peer var slut efter en veckas hårt jobb. Sofia hade i alla fall haft några sekunder över och köpt ett par underbara Marc by Marc Jacobs röda skor med stjärnor på. I like!!! Tydligen bra rea i Glendale på Kitson om någon har vägarna förbi. De är en härlig trio, Maja och jag kommer sakna dem. Maja fick i alla fall glatt berätta för gänget att hon hade varit och handlat en ny docka för lite av sitt modellarvode. Hon var så lycklig när hon gick fram till disken på American Girl med sin, som hon sa, dollarsedeln och köpte för alldeles egna pengar. Ja då välkomnar vi Rebecca till familjen. Corraline och Lisa är jätte glada för sin nya syster. Ja och vi välkomnar även vår fina splajsans nya takbox som vi fick från Thule. Nu e det bara en hund som saknas!

Geek Squad in da house

Just nu har Jock ett stort leende på läpparna. Vi har just fått besök av Geek Squad. Underbart namn! De ska fixa uppkoplingen, printern och lite såna nördigt nödvändiga ting. Jock är lyrisk över att ha fått in en likasinnad i huset och satte genast igång och nörda sig med sin etikettmaskin. Sortering av sladdar fortsätter! Oj, nu ropar geeken på nörden, han behöver hjälp i skafferiet där modemet finns. Laddad stämning!

Intressanta möten i Hollywoodnatten

I går var vi bjudna på pumpasoppa tillställning hos grannarna Charity och Robert. Deras son Talbot är Max bästa kompis, de har playdates jämt. Vi känner inte familjen så väl, så det var extra spännande. De hade ett underbart hus på samma gata som vi. Och om vi har en "sjuk" utsikt, så hade de en helt "skruvad" utsikt som sträckte sig ända till havet. Vi satt hela kvällen på deras altan åt pumpasoppa, pratade pratade och pratade. Och ja, drack mängder med vin. Värdinnan Charity är en riktig pärla, hon och hennes man hade bjudit in sina närmaste vänner, typ 7 personer, och de kunde den svåra konsten, att få sina gäster att känna sig bekväma, väldigt väl. Det var en ren fröjd att träffa människor som man hittar länkar och samhörighet med en gång. Hennes väninna Sarah som är singer/songwriter och yogi ska styra upp "hemma-hos-yoga" för oss. Vi enades också om att Beachwood"center" behöver en uppfräschning och det blir förmodligen vi som tar tag i det. Drömmar och ideer flödade denna afton. Bäst som vi sitter där, dyker mannen som ÄGER Hollywood upp för en visit, Sumner Redstone. Det kändes ganska unikt faktiskt att samtala med mannen som äger CBS, MTV och Paramount Pictures, för att nämna några bolag. En glad lirare rent ut sagt! En annan glad gäst var den tyskfödde professorn, konstnären, och arkitekten Christian Moeller. Han gör SÅ coola saker, klicka nu genast på hans namn!
Barnen röjde runt ett par timmar i sina Halloweenkostymer, sen var det mystajm i filmhörnan. Jag kan säga att det var tur att det var 1 minuts gångväg hem, efter allt vin och tre sovande barn som skulle bäras hem. Ibland är det en gåta hur man kommer hem.