IKEA here we come

Att åka till IKEA gillar hela familjen, gärna en lördag. I Sverige är ju lördagar på detta svensk-hak helt skogstokigt, men här i Burbank var det faktiskt ingen fara alls. Maja och Kalle fick hänga i leklandet en timme och vi andra myste runt bland värmeljus och i "tag själv lagret". Tog en vända på "fyndet" också men där fanns absolut ingenting kul alls. Denna gång slog jag på stort gällande värmeljus och godisbilar, lika bra att slå till när tillfälle ges. Hittade två arty trendiga julbockar. Så snygga! Passade på att ta en bild på de unga tu, i morgon ligger de röda banden i ett hörn och delar av bocken i ett annat. Max gillar att röja med andra ord. Två jätte fina vita julljusstakar inhandlades, bara för att jag sen skulle upptäcka att vårt hem visst inte har några fönsterkarmar. Lyckat! Enligt familjetraditionen så äts det köttbullar i samband med IKEA besök. Jag stod där med två jätte brickor och var helt beredd på att ta två varv. Då presenterar kassörskan denna otroliga vagn. Dagens smartaste lösning! Dagens gladaste nyhet var att "Flodis" finns i sortimentet igen. Kalle har sedan vi flyttade verkligen saknat sin flodhäst. Jag har försökt köpa kompisars flodhästar, hitta dem på blocket osv. Men så idag, bara låg han där och log. Kalle var så glad! Välkommen hem!
Sen tog vi en tur till den gigantiska pysselbutiken "Michaels" i närheten! HELT UNDERBAR! Paradiset för ett pysselfreak. Omslagspapper, julpynt, album,rader av fina band, lera, pärlor, klistermärken. ALLT! Vi köpte bland annat lera som vi ska göra fina gubbar av och sedan torka. Mer om det på min Hollywoodpysselblogg, så fort vi har pysslat. Nu ska vi på julfest till grannarna på granngatan, sen välgörenhets fest a la amerika vid Miracle Mile.

"How to calm down, even if you're absolutely, totally nuts"

Äntligen fredag! Jag startade dagen med att åka till Yogaworks i Larchmont. Passet hette Yoga Blend. Vill döpa om det till, Yoga Bend. Jisses. Jag är fortfarande stel som en pinne, men förhoppningsvis ska jag komma ur formsvackan snart och bli vig, smidig och yogig. Denna bok såg jag i shopen; "How to calm down, even if you're absolutely, totally nuts". Kanske borde jag skriva in den på önskelistan med en gång.

Efter detta extremt bendiga pass åt jag lunch "cross the street", på Le Pain Quotidien.

Trevligt, mysigt och ekologiskt. Övade än en gång på att fördriva tiden helt själv, "egentid" som det ju lite poppis heter. Två gånger på en vecka, grymt lyxigt! Fast i nästa vecka borde jag kanske vara lite mer social någon lunch?!

Rädslor går att övervinna

Under flera år körde jag inte bil alls, jag byggde upp någon slags grym rädsla som var lite halvgalen. När jag träffade Jock, som ju är en vän av manualer och liknande saker, föreslog han snabbt, ta körlektioner på körskola. Va? Det går väl inte, då tar de väl körkortet, när de ser vilken räddhare jag är som inte vågar köra.

Men jag ringde Slussens trafikskola i Stockholm och förklarade lite så där, med andan i halsen vad som stod på. Jaha, vad bra att du ringde, det där är vi vana vid, kom in på måndag, klick. Eh? Va? Det fanns andra mesar i stan, jag var inte ensam!

I alla fall fick jag världens bästa bilskolelärarinna. Linda var säkert mer än tio år yngre än jag, hade busskort och skulle ta MC-kort. Den mest pedagogiska person jag varit med om. Hon fick mig att släppa på rädslan, jag är henne evigt tacksam. Innan vi skulle till USA, hyrde Jock en bil till mig för att jag ytterligare skulle öva. I LA funkar det inte utan bil. Vad jag vill komma fram till är att, jag nu, älskar att cruisa runt i min bil. Det är ett bra sätt att lära känna sin stad och öva byta fil o sånt. Nu för tiden sitter jag och lyssnar på Rihanna, Jay Z och gänget på högsta volym körandes i flipflops. Känner mig nästan lite tuff och låtsas att Volvon är någon coolare och hårdare variant. För några månader sen skulle det vara nästan tyst i bilen och på fötterna var det endast mina ASICS gympadojor som dög, fotriktig på pedalerna var mycket viktigt. Men, freewayen tror jag aldrig att jag kommer köra på, undrar just varför?

Jag laddar för ny hobby!

I dag har jag haft en fantastiskt skön dag för mig själv. Jag vet ju att det är bra med "egentid". Även om jag inte jobbar 9-5, så är det sällan jag är helt allena. Men först plågade Tanja mig med ett, en timmes hårt träningspass. Hon band gummiband runt benen och tvingade mig gå på märkliga vis. Dolda kameran tänkte jag. Men det kändes ju att det var effektivt, så vem bryr sig om att gå snyggt i sådana lägen?! Dags att cruisa runt och upptäcka LA ännu en gång. Jag åkte till anrika dansstudion EDGE, 1020 Cole Avenue, för att plocka upp ett dansschema. Jag tycker det är nervöst att, tåga in på ställen, där jag liksom egentligen kanske inte, på rak arm, hör hemma. Jag laddade lite innan och försökte se lite konstnärlig och dansig ut. Tror mest jag såg "snart 40 och lite hehe oj dans tjolahopp" ut. I vilket fall, när jag laddat klart gick jag in. Den här hissen skulle jag åka, fick en släng av klaustro och tog trapporna, 4 våningar. Spänstigt va? Helt torr i halsen när jag kom upp. Men väl framme vid de röda dörrarna, kände jag; här börjar mitt nya liv.

Så håll i hatten Coco och Leroy, cause I´m gonna pay in sweat, eller hur det nu lät i FAME.

Remember remember remember...... Pojkarna i disken hjälpte tant att komma till rätta med vilken danslektion som kunde lämpa sig. Nu har jag ett schema och i nästa vecka blir det hiphop. Nån som ska med? Nu ligger det lite för mig, att om jag börjar på något så måste jag ju köpa tillbehören. Sagt och gjort åkte till dansbutiken Capezio, 1779 Vine street. Men när jag såg prasselbyxorna och stickade små ljusrosa shorts, så insåg jag att jag kanske ska ta en lektion först och kolla om det är så kul som jag tror. Moget! Med eller utan prassel, så ska det dansas.

Kom just på, vad har man på fötterna?

Kanske inte just de här Mary Poppins skorna, men jag måste faktiskt ha dem. Jock! Jag önskar mig dem i stl 8 1/2. Julklapp! Så där ja! Lunchtime! Drog till Franklin avenue i Beachwood, som ju är min hemmagata och åt en väldigt vacker sashimitallrik på en sushiresto. God men bitarna var helt för stora. Hur gör man egentligen när man SKÄR med pinnar?

Sonia Rykiel på HM

Det ska ju bli riktigt spännande. Mina första riktigt dyra designer- glasögon var ett par extremt mörka bågar från Rykiel. Vi snackar början av 90-talet. Jag hade precis börjat jobba på HIPP, Malmö Dramatiska Teater. Jag ville sticka ut, så enkelt var det. Sen beundrade jag ju coola scenografen Bente Lykke Møller som jag då jobbade med på teatern. Hon hade också mörka bågar, så då var man väl himma då.

Mina brillor hade i alla fall en liten liten guldring på ena skalmen, som jag genast plockade bort. Gillade inte lull lull som 20-åring heller. Men jag sparade ringen för någonstans tänkte jag, kanske ångrar jag mig och blir helt kär i "pynt". Har inte hänt ännu. Glasögonen ligger i någon kartong hemma, men jag minns dem väl! På lördag smäller det och Rykielskan marscherar in på H&M med sina underkläder lagom till jul. Har kollat lite på kollektionen på nätet, men det e ju inte samma sak som att få känna eller hur?! Visningen som finns på hemsidan var ganska långt ifrån den jag tog del av igår. Philip Lims snygga mannekänger var strama och allvarliga. Men så är han ju också en extremt traditionell man, annat än vad man kan säga om Sonia. Här var det liv i luckan på catwalken minsann! Undrar om de säljer sånt där yvigt hår också...........

Ups............................hjälp, försiktig

Här sitter Kalle i den lånade 20.000 kronors/2800 dollar fåtöljen och dricker saft. Brodern Max softar på golvet, han vågar inte utmana ödet att ev sätta saftspår i dyrköpta stolen.

Philip Lim and beautiful shoes

LACMA (Los Angeles County Museum of Art), 5905 Wilshire Boulevard, hade idag finbesök i dag av designern Philip Lim. Vi fick ta smaka på nya vårkollektionen 2010 och Lim berättade om sitt sätt att skapa kläder och hans passion för samma vara. Jag var inget stort fan innan föredraget, men blev helt såld på hans tygval och annorlunda sammansätningar av olika tyger, på ett och samma plagg. Jag blev helt betagen i en röd regnjacka som ingick i kollektionen. Den ska jag hålla utkik efter! Mycket röda detaljer, det gillar jag!
Philip samtalade med den välkända fashionjournalisten från LA Times, Booth Moore under en stund. Booth själv började sitt intresse för mode i New York, då hon vid tidig ålder piffade upp sin skoluniform lite utöver det vanliga. Sen var det obligatorisk frågestund. Riktigt gamla Hollywood-modeorakel blandat med begeistrade unga mode-elever, frågade en massa lustiga frågor om Lims arbete. Hayley hade med sig ett av designerns plagg och fick en autograf, på själva märket i plagget. Gulligt! Jag hade velat ta en bild på var och en av besökarna. Det var som taget ur en Hollywoodfilm, alla var så stylade, så jag kände mig helt omodern. Snygga skor har de alla. Här kommer några. Harriets fina"Alfani".
Jag var nästan beredd att köpa dem av henne. Hennes väninna Kim var inte sämre hon i sina "Morenatom".
Fina och gammeldags. Hayleys finfina "Costume Nationale" är bara FÖR snygga! Det var ett härligt vardagsäventyr, som jag gärna gör om snart. Vi var ett glatt tjejgäng som var nöjda med dagen; Yasemin, Sarah och Christi. Väl hemma efter denna glamourösa modetripp kom jag hem till hemmets lugna, eller ja, vrå i alla fall. Ett tungt paket väntade. Åh min väska har äntligen kommit. Kan den vara så tung? Nä, det var ännu bättre, för Max i alla fall. VÄLLING en masse!!!!!!! 8 förpackningar levereat av Swedlink. Jojo, nu blir det party i Max crib!

En dag i VINets tecken

Jag har varit lite stressad över en inköpslista vi har fått från skolan.

Det vankas "Christmas Show" och då ska det kläs upp.

Maja: vit v-ringad t-shirt och svarta byxor (Michael Jackson-tema), inte så konstigt. Men de riktiga konstigheterna startar med Kalles outfit: Svarta finskor, svarta finbyxor, vit finskjorta OCH fluga. Den sistnämnda måste vara i kulörerna "red" eller "burgundy".

Min son är en dinousariekille i shorts, svarta finskor, kommer vi aldrig inhandla. Fluga? Hitills har vi klarat oss utan, tills nu. Så denna fluga har stressat upp mig lite, jag har letat runt, hittat blå och svarta. Men BURGUNDY, denna fina dansbandsfärg, vinröd, har varit lite körig att hitta.

Tills i dag! De riktigt moderiktiga tjejerna i Satine-butiken på 3rd, blinkade inte ens när frågan dök upp. Ja, då får du gå (läses åka) till Iguana Vintage Clothing på ohärliga Hollywood Boulevard nära Vine Street. Själva butiken var INTE ohärlig den var bara trés trevlich.
Peruker av alla de slag, slipsar som såg ut som pianotangenter. Konstiga jultröjor OCH, en BURGUNDY BOW TIE. I'm home free!

Kommer dock sälja den på e-bay den 20 december.

I vilket fall, det var en hel del vin på agendan idag: VINtage, VINe street, VINröd, ja det leder ju in en, helt osökt, på ett glas av samma vara. Men vilken tur, att samtidigt som jag kom hem, sladdade Talbots mamma Charity förbi. Jag erbjöd ett glas rött. Hon sneglade på klockan, tja den är ju i stort sett fem. Hon var halv fyra. De minsta illbattingarna var borta hos Drivers och lekte så det var bäddat för en stunds tjejsnack i soffan. Kalle hängde på.

En helt vanlig dag på stan

Efter det rörande momentet denna morgon "titta på julkalendern" drog barnen till skolan och Sibi tog Max på en promenad. Det gör de varje morgon. Tisdagar går de till Max bästis Talbot, han bor några hus bort. De kramas och lunchar ihop, mysigt värre. Jag åkte iväg på lite olika uppdrag. Första var att träna med Tanja. I dag var det no mercy, bara för att jag har varit sjuk i nästan tre veckor, så var det ju inte ett dugg synd om mig på något vis. Det osade träningsvärk innan jag äntrade lokalen. Ja jisses, vad gör man inte för sig själv. Sen åkte jag en sväng till Beverly Boulevard, två minuter bort. Det tog tio minuter för mig. Endast för att jag inte gillar att svänga vänstersvängar rakt ut på en sk "Hornsgata a lá LA", utan ljussignaler. Jag cirklade runt lite, ingen stress. Hittade en verkligen trevlig inredningsbutik,"Twentieth", 8057 Beverly Blvd. Jag gick in för att jag såg en likadan stol som vi har i vårt hus. Vi hyr ju huset, så några/flesta av möblerna är inte våra. Tex denna stol/fåtölj. Ville bara kolla priset på denna skinnhistoria, OM något barn skulle gå loss med kniven eller nåt. 2800 dollares, typ 20.000 svenska kr. Vi har två. Positivt tänkande!
Vill ha den här ägget liknande stolen. Kollade ej priset. Jag är ju i Hollywood, drömmarnas stad o drömma går ju alltid. Efter detta styrde jag bilen till "Little Next Door på 3rd". At this fantastic restaurante, I had a lunch date with my cool, stylish and lovely friend Hayley. I'm now writing in English, because she is following my blog everyday, not understanding a word. It was a nice interesting and fun lunch, as usual.

After she took me to a supercool vintage boutique next door, "Satine", 8117 West 3rd street. I'm in love! Look what I found, my favorite little guys. I just want to hug them and play. Then I just HAD to buy this t-shirt, so I did! Everytime I meet Hayley, she always gives me, like 10 new exciting adresses to visit. Thank you! And I will share them with all of you, of course! Soon!

Svensk 1 december stämning

Äntligen fick jag ge barnen sina julkalendrar. Vi fixade mysigt i "mammas och pappas säng" och sedan såg Maja och Kalle första avsnittet av årets julkalender. Jag skulle gärna suttit och myst med dem, men jag motade Max vid grind, han ville anfalla datorn samt öppna alla luckor. Jag tror kalendern gick hem. Jag ska se den i eftermiddag.

Jag vill passa på att tacka skötbordet för, om än inte så lång, i alla fall, trogen tjänst. Nu åker du ut. Man kan inte låta bli att fundera på vad man skulle kunna ha det till. Datorbord? Leksakshylla?

Eller så är det bara, tack och hej. Lite ledsamt är det, kanske ska jag spara det ändå. Ja, det har jag ju tid att fundera på under dagen. Nu ska jag träna. See ya later!