Blomsteryra

Nu är det verkligen blomsterkavalkad i Los Angeles. Både i rabatterna och på galjarna runt om i modebutikerna! Köpte en väska idag som jag tyckte var söt, när jag öppnade den, blev jag alldeles till mig. Blommigt foder. Klänningen som jag pratade om, för någon dag sedan, har jag nu förbeställt på Ralph Lauren butiken. Klänningen ska vara i min ägo om ca två låååånga veckor. Så länge plockar jag fram min lilla kjol som jag inhandlade för länge sen. Ej använd ännu. Typiskt mig! På Gap hängde de här fula blusarna, men ändå, blommigt. Maja står sig bra, hennes fina blommiga tights är ju helt rätt. Som sagt det blomstrar över allt, nja, nästan i alla fall. Kanske inte hemma hos oss, riktigt! Den här stackaren har kanske sett sin sista dag.

Middag ute i kvällsvärmen!

Jodå, i dag var det en otroligt varm kväll i Los Angeles. Perfekt för middag utomhus! Alla rester i kylen åkte fram.

Minute to Win it! TV premiär!

Minute to Win it! Ja, så heter NBC:s nya härliga gameshow som hade premiär igår. Det var svettigt och glatt nervöst när Friday TV, ja, Jock och Mattias alltså, showens upphovsmän, samlades med producent Craig och agent Steve. Väntan på att klockan skulle bli 19.00 kändes lååååång. Ja å så var alla fruarna där så klart. Och våra barn. Det var en stor kväll för samtliga familjer. Maja älskade programmet och var helt i extas av alla spännande tävlingar. Det var både tv- och matkreatörer på plats denna afton. Helena hade ordnat fint med hemmagjord skagenröra och köttbullar, och allt annat som tillhör ett hederligt svenskt buffebord. Det fanns inget att sakna på det väldukade bordet. Så fint fixat!
Max skrotade omkring och Kalle körde lite egen videohörna i köket. Vi fick beröm för väluppfostrade barn, man tackar!

Och igen: Grattis till Jock och Mattias!

Blommig klänning sökes

Denna morgon började med att barnen skypade till mormor och morfar. Efter det satte Maja och Kalle i gång att rita påskbrev till dem. Observera Max i pappkartongen bakom Kalle. Förhoppningsvis får vi iväg breven på posten också. Själv hittade jag en klänning i Vanity Fair som jag VILL ha. Försökte hitta den på Ralph Laurens hemsida men, ack, ingen klänning funnen. Tror heller aldrig jag har köpt ett RL plagg i mitt liv, till mig själv alltså. Någon gång ska bli den första. Den matchar för övrigt Majas outfit. Sweet! Nu skiner solen i Los Angeles och en ny dag har börjat.

För jag har tagit studenten, för jag har tagit studenten...

Ja, eller något i den stilen. I dag var det min tredje och i stort sett sista improv avslutningsshow. Jag var så nervös innan. Men som vanligt, ögonblicket innan jag stiger in på scenen, är nervositeten över. Det e ju bara att köra helt enkelt och vad är det att vara nervös för? Ingen vet ju vad som ska hända ändå. Och det gick SÅ bra, för oss alla 13. Så roligt och publiken verkade ha kul också. Då så.......... Detta var också i stort sett första gången i mitt liv jag har haft någon familjemedlem närvarande när jag framträtt i någon form. Jock var på plats, det var trevligt med publiksuport. Nu finns det ju en kurs till, den kommer jag nog gå, men inte den närmaste veckan i alla fall. Måste nog smälta sista kursen först. Efter framträdandet åkte de flesta hem till sitt, men några trogna kom med mig hem och drack lite "hurrachampagne" på altanen. I vilket fall, nu ser jag fram emot att få koll på improvteamen i Sverige. Skulle vara så kul att vara med i ett eller bilda ett eget här eller i Sverige. Vi får väl se. Nä, nu är det dags att försöka se färdigt filmen som Jock och jag kämpat med, under tre kvällar. Oddsen att jag somnar efter 10 minuter, är tyvärr höga.

Mysig kväll i Beachwood Canyon miljöer

I kväll fick Maja och Kalle hänga med på "vuxenkväll". Först åt vi en god middag på Birds. Kalle hade med sin transformers pysselbok som han roade sig med och Maja körde "en mans show" a la Michael Jackson och roade därmed restaurangens gäster. Hon var mycket irriterad på mig, för att hon inte hade svarta kläder. Bestämd klädsmak, undrar vem hon har det från? Sen åkte vi till 2560 Bechawood drive där det var en singer song writer afton. Arrangör var min kompis Sara Melson. Hon och tre andra artister framträde. Jag o Jock blev båda förtjusta i Simone White. Vilken röst! Maja satt länge längst fram och stampade takten, detta avtog så smått och hon somnade i mitt knä. Tror nog att hon själv hade velat vara den femte artisten. Kalle däckade också ganska fort men tyckte det var kul så länge han orkade. Nu sover alla och Jock och jag ska se en film. Jag vet redan att jag kommer somna efter 10 minuter, så det är väl bara att skynda sig till filmen.

Patrik var är du?

Patrik! Du som skrev inlägget i dag/i går och ville att jag skulle maila. Skicka gärna din e-mail adress, så hör jag gärna av mig! Tack!

Sista frukosten med gänget!

I dag åt jag frukost med mina två improvklasskamrater Steve och Alexi. Alexi åker tillbaka till sin skola Dartmouth i helgen, så det var liksom någonslags avslutningsfrulle på Urth Caffé, denna gång på Melrose. Och Steve håller på med en spännande reportage. Vi tyckte alla att det var lite sorgligt, men kom på att vi ska starta improvgrupp när tillfälle ges samt spela in en humor kortfilm. Då har vi lite att stå i när vi ses nästa gång! Vi tre hade aldrig träffats om det inte var för UCB. Tänk hur bra det kan bli ibland!

Snickarbyxor funna

Ok, nu har jag letat i flera månader efter ett par vanliga hederliga snickarbyxor. Jag har testat vita i tyg, blåa i manchester, varma, svala i olika second hand butiker. Men inget att ha. I dag bara hängde de där, rakt framför mig. Var? På HM så klart, var annars? Ett enda par kvar. Hurra jag är så glad att jag nästan skuttade hem, fast i bilen sittandes liksom......?! För ett tag sedan hittade jag ett par obligatoriska "LA-shorts", i samma butik! Ja, nu står man väl sig på jeansfronten ett tag framöver.

När jag grow up.........

I dag hade jag min premiärlunch på Urth Caffé på Beverly Drive. Jag åt ekologisk äggviteomelett och drack supergott ekokaffe med min "klassis" Alexi. Vi fick bästa platsen brevid den öppna spisen! Så trevligt sen åkte vi iväg och hade ett två timmars pass med en improvcoach. Kul! Två dagar till på kursen, det är bara att ge järnet. På barnens skola hade fröken satt upp bilder på Kalle, eftersom han är The Student of the Month! Han var vädigt stolt och Maja utropade: Vad gullig han är! På vägen hem sa Kalle: -Mamma, när jag grow up så ska jag alltid titta på Nickelodeon på TV. Sen, ska jag grew like that, sa han o pekade ut. Jag förstod ingenting? Som träden mamma, så stor ska jag bli! Min lille pöjk!

Fridaymiddag på en tisdag

Aftonens middag intogs på härliga och minst sagt vampyrstämnings restaurangen Café La Bohème. Röda drapperier och kristalliga lampor, ja vampyrigt helt enkelt. Det var liksom min mans formatutvecklingsbolag Friday TV som stod för inbjudan, och som hangaround fruga hänger man ju gärna med. Jag hade en ytterst trevlig kväll mellan "fridaysarna" Sofia och Mattias och i närheten av Acnes Britta och Friday TV Stockholms Simon. Resten av gänget heter Anna, Sven, Jock, Erik, Mela, Mattias, Josephine och Madeleine. Vi ser ju ut som ett gäng rödögda vampyrer till och med. Ja, se Hollywood!

Latte och läxläsning

I dag hämtade jag Maja och vi tog oss en avstickare till mitt nya favoritcafé, Bricks and scones i Larchmont. Trevlig personal, soffor och SUPERGOTT kaffe. Maja beställde lite blygsamt en croissant och en cupcake. Då lär hon ju stå sig ett tag. Läxorna blev gjorda i ett huj av sockerchocken!

Teater mara

I går var jag och nästan hela min improvklass ute och åt middag. Sen såg vi 5 föreställningar på UCB. Ett litet "teatermaraton" så där på måndagsaftonen. En flaska vin och pappersmuggar figurerade också på de två främsta raderna där vi sitter. Jodåsåatt...........

Student of the month!

Jag är så stolt över mina barn, alltid, vad de än hittar på. Ja, nja, kanske inte allt men nästan allt då. I alla fall blev jag lite extra rörd, när min lille Kalle som tyckte språket, saknad av kompisen Love och flyttomställningen var HEMSK när vi kom hit för ett år sedan. Han blev denna månad "Student of the month" på sin skola. Han pratar nu flytande engelska, börjar skriva, får nya kompisar (i väntan på Love), han är en riktigt bra kompis också och har liksom myst in sig i sin nya stad. Snyft..........

Första Little Tokyo besöket

I dag åt jag och Maja en efterlängtad lunch med mina två klasskamrater Alexi och Steve. Två fantastiskt roliga och varma människor. De ville introducera mig till deras favoritrestaurang Daikokuya i Little Tokyo, Downtown. Det var verkligen kö utanför och vi fick signa upp vårt namn. Men det var värt att vänta en stund! Maten var lika god som man kan tänka sig och stämningen var mysig. Röda plastsoffor är ju aldrig fel heller. Vi tre har hängt ihop "hela" vägen från starten av vår improvkarriär på UCB. Så vi hade mycket att skvallra och fnittra om. Efter goda lunchen promenerade vi till närmaste Yougortland. Downtown är verkligen en helt annan "värld" jämfört med mina hemtrakter i Hollywood. Så trevligt att bara strosa i det vackra vädret, riktiga trottoarer och relativt bilfritt. Hello Kitty butiker blandat med serietidnings/affischbutiker och restauranger. Jag blev helt kär i den lilla kläd och prylbutiken Popkiller, ska hit igen så snart jag kan. Sen sa vi adjö till kompisarna som gled i väg i Alexis fin fina Volvo. Maja hade nog gärna åkt med sina nyvunna polare, men hon får vänta ett par år. I skrivande stund fick Sandra Bullock en välförtjänt Oscar för bästa kvinnliga huvudroll. HURRA!!!!!!! Det är lite speciellt att kolla galan på TV när jag faktiskt befinner några block därifrån. Hade jag varit 15 år hade jag nog hängt där, med autografblocket i högsta hugg.

Spontanare på stan

I går kväll drog Jock och jag iväg till UCB och såg en graduationshow, elever som går samma etapp som jag framträdde. Jag var nyfiken på hur det ungefär kommer gå till, när det väl är dags för mig, snart. När jag satt där, slog det mig att man ser verkligen varje rörelse som personerna gör på scenen. Ska man tänka på det med?! Efter detta åkte vi till nyrenoverade Hotel W i Hollywood. Lobbyn var fylld av drinkande hollywoodiga glittriga personer. Det är ju Oscarshelg! Däremot restaurangen, så här tidigt på kvällen, var ju folktom när vi anlände.
God mat men otroligt färglös inredning. Lite så man får en känsla av att det var smutsigt. Det var verkligen två världar Lobbyn och Restaurangen. Meningen var denna kväll att vi skulle gå på drinkbjudning, den blev inställd tyvärr. Men några av gästerna som skulle kommit förflyttade sig raskt till Cecconis istället. Vi åkte dit och drinkade en stund med Malin, Issa, Karin, Carina och två nyanlända från Stockholm Maja och Therese. Anna Maria och Chris intog en god middag på stående fot i baren. Tyvärr blev bilderna svarta, men ni kan säkert tänka er in i en afton på stan.

Playdates i regnväder

Max och jag startade dagen med en liten promenad. Det duggade lite först. Sen började det "normal" regna. Äh, man e ju svensk, så vi fortsatte. Efter ytterliggare en stund, så fullkomligt pissade det ner och åskade. Jag må vara hur svensk som helst, hem ville jag då. Jag hade en förhoppning om att Max skulle somna, men i stället krånglade han sig ur vagnen och regnjackan, promenerade sen glatt hemåt. Lite för sakta, ja ni förstår säkert hur blöta vi var när vi kom hem. Nu kom Majas och Kalles kompisar, syskonen Chanelle och Benjamin. Så söta. Chanelle kollade in Kalles rum och utbrast: - Det ser ut som Toys 'r us här! Härlig beskrivning! Deras mamma Susan hade de snyggaste stövlarna jag sett, sen, ja, sen jag köpte mina egna för ett tag sedan. Gula! Underbara, med klack!!!! De fyra kompisarna kände lugnt in stämingen, i ca en kvart, sen var det full rulle och barn överallt. Lille Max somnade mot alla odds, och nannar nu ute på altanen med freewayen som bakgrunds"musik", ovetandes om ståhejet här inne.

Pass på! 10 till Live!

Ja, nu börjar nedräkningen här i Los Angeles......nä vi pratar inte Oscarsgala. Ännu bättre, premiären av Jocks stora gameshow på NBC. "Minute to win it" startar söndagen den 14 mars. Coola inför trailers kan man just nu skåda på kanalen. I veckan utanför "Universal City Walk" lät teamet, förbipasserande människor för testa tävlingarna. Hög stämning! Craig Plestis, överproducenten, kollade så allt gick rätt till. Kan nästan inte vänta på att få se den riktiga TV-showen på söndag!