Barnvänligt outlet

Denna morgon bar det iväg till Citadel Outlets, hela familjen stuvades in i bilen. Det är alltid en prövning att åka med alla barnen till ett shoping centra. Detta var ett väldigt bra ställe att ha med barn på. Bra restauranger, många öppna ytor att springa på och ganska många roliga barnbutiker. Vi började med att köpa ett par Skechers skor till Kalle, som lyser. Han har sett dem på TV och önskat sig länge. Han var överlycklig! Just Skechers påminner mig väldigt mycket om den roliga tiden som redaktör på ZTV programmet Västmannagatan 44 A i slutet av 90-talet. Då hade vi Skechers skor som en stor sponsor, det var skor i varje hörna. Inga som lyste dock!
Efter detta lyckade inköp var det en discokeps och neonstrumpor till Maja i den ultra härliga tjejbutiken Justice.Vi gillade hur de hade placerat paljettkuddarna, "Maaja"! Spana sen in klänningarna bakom Maja. Jisses. En hel butik fylld av princessklänningar eller brudnäbbsstassar. Strasburg Children hette den, nej ingen butik för oss. Man blir ju hungrig av att handla, dags för hamburgare på Ruby's. Förmodar att det är Ruby själv som Kalle myser med! Det fanns till och med en Toy's r us outlet. Vi köpte mjuka färglada klossar, som man kan slänga på varandra utan att det gör ont.

Även om de var till Max så, tog så klart syskonen dem direkt och försökte sen mota bort Max. Shyssto!

Maja sover i tvättrummet

Maja har ett jätte fint rum, detta ockuperas nu av morbror Erik. Maja tog saken i egna händer, bäddade upp i tvättrummet och sov där i natt. Det är ju så varmt på golvet där. Ni kommer väl ihåg när man var liten och hängde med mamma i tvättstugan/torkrummet, varmt och skönt.

Jag skulle själv kunna tänka mig att sova där, minus soptunnorna.

Hemliga lösenord på spännande barer

Nu har nog växterna fått den dos av regnvatten de behöver. Jag har fått nog i alla fall. Lillebroder Erik passade på, när det öste ner som värst, att plugga lite dykfakta inför sitt stundande PADI dykcert, första lektionen i morgon. När han sen unnade sig en liten paus, åkte vi åkte en sväng till The Grove. Erik var helt oberörd av det äckliga våta regnet, han är ju van, både som sjöman och som Malmöbo. Jag ville bara rusa hem igen, vilket vi gjorde. Hemma var det julafton. Mamma hade skickat med hemmasydda kläder till vår senaste familjemedlem, American Girl bebisdockan. Maja var så glad.
Titta så fin lillan blev! Fantastiskt duktig mamma jag har. Tänk om jag var hälften så händig. Finfina knappar också, hon lämnar inget åt slumpen minsann. Sen kom stor Max på besök och fick ett fint välkomnande av lill Max. Efter lite grabbsnack i soffan var det dags att dra ut på stan. De mindre grabbarna fick stanna hemma och vi andra åkte till underbara kvarterskrogen La Poubelle för middag. Jätte gott och trevligt! Under och efter middagen försvann mitt middagssällskap, lite då och då, till affären next door. Brevid restaurangen ligger nämligen ett otroligt trevligt antikvariat. Jock, Erik och Max var som uppslukade. En nördigare trio får man leta efter.

Max fick sms från Knoll och Tott, eller jag menar Staffan och Lars, vi skulle nu bege oss till en bar i Koreatown. Vi fick ett hemligt lösenord, som skulle hjälpa oss att komma in. Spännande!

Jag fick se en helt ny sida av LA, mycket nöjd! Härliga barhäng! Jock beställde in tequila shots till alla, en riktig 80-tals beställning om jag får säga vad jag tycker. Men fartfylld.Två halvhemliga barer hann vi med innan vi lämnade de tre musketörerna, Lagerbäck, Erfors och Wallin åt sitt öde.

Tjejmiddag i Laurel Canyon och lillebror har landat

I dag har det bara regnat, regnat och regnat....och regnat. Jocks styvmamma Alice ringde från Boston och undrade om allt var ok? Tydligen hade vägarna i närheten av oss, rasat ihop, det hade de sagt på nyhterna. Men det verkar ganska ok här uppe på berget och i kväll när jag skulle på tjejmiddag, kom jag både dit och hem igen, så det verkar lugnt. Men det kändes faktiskt som om regndropparna var stora som gigantiska badbollar. På två ställen i vårt hus, regnar det in också. LA husen är inte gjorda för skyfall. I alla fall, tjejmiddagen var på den ekologiska restaurangen Pace i Laurel Canyon. Super mysigt och jätte god mat! Vi var 10 svenska tjejer. Mycket snack om Anna Anka blev det ett tag, kanske för att de flesta jobbar på nåt sätt med TV-programmet. Efterrätten var helt fantastisk, ni vet sån där chokladkaka som är varm och det liksom fullkomligen rinner ut choklad. Tror det var Tamara på Friday TV som tog initiativet till denna världsbästa beställning. När jag kom hem hade lillebror Erik installerat sig och blivit kramad av alla barnen. Ungefär så här, som jag gjorde, för kanske 30 år sedan. Vi har två roliga veckor framför oss med LA utforskning i sikte. Erik ska ju ta dykarcert också. Fullspäckat schema alltså! Nu har alla i familjen somnat och jag ska avsluta kvällen/natten med min nya tidning som kom på posten idag!

Lillebror Erik på väg till syrran

I kväll kommer min lillebror Erik hit. Meningen var att han ska landa 19.40, men planet är redan försenat såklart. Så frågan är, om det egentligen, inte vore bättre om han tog saken i egna händer och flyger över, helt för egen "maskin".

Stål-Erik liksom. Undrar om hans dräkt fortfarande passar, det var ju några år sedan!

Påkörd i LA och TV-inspelning i Studio City

Händelserik i dag. Tränade med Tanja på morgonen. Los Angelesborna kör super super sakta när det regnar, nästan till överdrift. Alltså blev det trafikstockning och försening till träningen. Men väl där, var det ju kul/jobbigt. Tanja är bäst helt enkelt! Sen ringde Max som är på besök från Sverige för att träffa några Hollywoodfruar. Ja just det, mig så klart. Och några från TV-programmet "Svenska Hollywoodfruar" också förstås. Vi bestämde lunch och åkte i karavan från mötesplatsen, mot The Grove. När vi stannade vid första rödljuset som slog om till grönt, tog Max i lite väl ivrigt och körde rakt in i min bil. Krockad i 3 km/h typ. Vad konstigt det blev tänkte jag! Under hela tiden jag har varit här har det aldrig hänt. Det ösregnade och vi körde vidare. Inne i parkeringshuset på The Grove kollade vi då av, om några skador uppstått, det verkade lugnt på min bil, hans däremot fick sig en törn. Ja, jag säger då det! Lunchen var trevlig, men den fick en annorlunda start får man ju säga. Mot eftermiddagen kände jag faktiskt av incidenten i nacken, vi får la se var det slutar.
Vid 17.00 blev jag upphämtad av Susanne som är projektledare för bla "Anna Anka söker assistent". Vi åkte till Studio City till närmare bestämt, NBC studio nr 22. Nej, hon hämtade inte mig i denna golfbil, men sådana får man glida omkring med i studioområdet. Hollywoodigt! Jocks TV-show "Minute to win it" spelas in här och vi hängde på in i kontrollbussen. Hjärtat slog dubbla volt när jag satte första foten i bussen. Väldigt glada minnen från bland annat, min tid som programchef på ZTV dök upp. Tänk så många gånger jag suttit där och kollat och haft diskussioner med producenter. Ojsan då, kände att jag saknade det lite. Denna gång fick jag koppla av och vara, fru på besök. Aftonens program som då är en gameshow, var så roligt, spännande och välgjort! För att inte snacka om grafiken som svenska "Splinter Arts" har gjort, men hallå så bra! Tävlingarna var helt makalöst trevliga, det såg lätt ut, men oj, vad svååååååååååårt. Kan nästan inte vänta tills jag får sitta i TV-soffan med resten av Amerika, äta popcorn och kolla! Jag är stolt över min man!

Akuten och andra vackra vyer i spöregn

Alltså, något jag saknar väldigt mycket här, är gamla hederliga, närliggande vårdcentraler. I dag var det även helgdag i USA, så vår mottagning (som ligger i tjottahejti) var stängd, så vad göra när lille Max har ont i örat. Äsch jag åker till akuten. Det hela började i går, han var pigg och glad, men när jag råkade röra hans öra så grät han. Öroninflamation månne? Jag hade räknat med att det skulle ta jätte lång tid på akuten, men det tog ganska exakt en timme. Proffsigt, snabbt och lätt. Han har en lätt öroninfektion och fick penicillin. När jag skulle köpa medecinen till honom, såg jag ett anslag om att svininfluensevaccin fanns att få. Så då tog jag själv den sprutan, när vi ändå var igång. Då somnade Max! Hämtade Maja och Kalle tidigt, så vi tog en liten avstickare hem till Josefin som bor i närheten, för playdate med Siri och Ester. Huset är helt fantastiskt underbart, stora öppna ytor och det är verkligen utsikt från alla fönster i hela huset. Hav, berg, stadsvy och LA helt enkelt. Galet trevligt! Helt tyst var det också! Max var lite väl intresserad av Siris välbevakade gura. När Siri försvann ur sikte, passade Max på. Några riff kan väl inte skada! På vägen hem hamnade vi otroligt nära Hollywoodskylten, vilket roade samtliga passagerare. Nu, popcorn och "Cloudy with a chance of meatballs". Vädret i LA , är: "Cloudy with a chance of rain for two weeks". KUL, nä, men bra för växterna!

Santa Monica besök och ösregn i LA

Söndag, och i dag verkade det som om alla i familjen ville ha sovmorgon. Maja och jag gick upp först av alla, klockan 7.30. Frukost och Dora, inte mycket variation här inte på morgonen. Sen kom resten upp och dagen är i full gång. Jag lever fortfarande i ruset av att jag hade så kul igår på föreställningen. Jock åkte iväg kl 9, precis som alla andra dagar under denna vecka, till studion för inspelning av sin gameshow. Det går tydligen jätte bra och varje kväll känns det som om han kommer hem med fler och fler "fräna" kort runt halsen! I veckan ska jag åka till Studio City och inspektera. Vid lunch kom lunchen, följt av lunchbesök, eller var det tvärtom. McDonalds stod det på menyn och besöket kom från Santa Monica. Anna Maria och hennes söta barn, Eliott, Ella och Ester. Jätte många fina E-namn, vi rörde ihop det rejält först, men mot slutet tror jag vi hade rätt namn på rätt kompis.
Vi pysslade, lagade mat i barnköket. Förlåt, det var ju en restaurang! Jag tyckte det kändes exakt som när jag jobbade på Restaurang Fiskaregatan i Lund på 90-talet. Kockarna skämtade hjärtligt men rått och servitriserna skyndade sig att få ut maten, innan chefen fick spader. Efter det så kom minnen från min tid som redaktör på Guinness Rekord TV. Ett av rekorden var att få in så många barn som möjligt i en liten bil. Detta rekord tog vi upp denna eftermiddag! Utanför ösregnade det, men det brydde vi oss inte om!

Sony Angel gänget

Alltså, jag tror att min mamma och min kompis Jenny har startat en liten klubb. "Sony Angels". När mamma var här i LA och hälsade på sist, så hittade hon värsta söta små dockorna. Både hon och jag blev handlöst förälskade. Så nu har då även Jenny hoppat på docktåget. Hon verkar verligen älska dem och uppskatta dem, kanske till och med ännu mer än mamma (kan det vara möjligt?). De båda har nu skickat efter, dessa små dockor från, ja någonstans. Och tydligen träffades de i helgen hemma hos mamma och delade upp leveransen. Systerligt! Kan inte vänta tills vi ses, och kan leka ihop alla tre. Känner jag, mamma och Jenny rätt så har de säkert lockat in fler medlemmar i "Sony Angel gänget", tills jag återvänder till Sverige. Maja står nu bakom mig, tittar beundrande på dockbilden och undrar om det är en present till henne? Nej, svarar jag, det är mormors dockor! Maja; ?

Gradutaion Show

Jag vaknade lördag morgon, utvilad och sa till mig själv som sången: "Today's gonna be a good day". Och inget ska få mig ur balans, det är ju graduationday för himmel och plättar. Efter två veckors intensivt övande av improvisations teaterns sköna och as svåra konst så var det dags att visa vad jag går för, på scenen, inför publik, no mercy. Förmiddagen började med att Maja och Kalles kompis Jamie fyllde fyra år. Han hade kalas på Fit For Kids. Fantastiskt ställe om man har barn som älskar att showa och skutta, som ju jag har. Riktigt roligt hade de i 3 h. Maja körde lite dancing moves för en tapper skara intresserade föräldrar. Föräldrarna var mycket imponerade och jag var stolt mor! Hon är verkligen inne på temat; Michael Jackson, och visar det gärna för alla som vill se! Hollywood! Jag tog mig en ordentlig titt på Maja och hennes kompisar, och samlade material inför kvällens show. Alltid bra att ha lite i bakfickan! Efter kalaset åkte vi hem och upptäckte att Max hade stans spändaste mage. Han skulle kunna fisa sig till Mars, om han kunde prutta. Stackarn. Jag masserade hans stackars mage, tills jag ju var tvungen att dra iväg till teatern. Det var inte lätt att lämna honom hos barnvakten Julia, men "the show must go on". Väl på teatern, skulle vi värma upp lite inför kvällens framträdande. Jag bestämde mig, så fort jag satte foten på scenen, att, jag ska minsann inte vara nervös. Min son har gaser i magen, det är det som är verkligheten. Jag var med i första teamet som skulle ut på scenen. Team "Death row"! Vilket gäng, alla var helt fantastiska! Vi körde så det rykte! Känns som det var ett tag sedan jag körde så det rykte. Efteråt var jag så, ja, jag vet knappt hur det ska förklaras. Men "This is it", så fantastiskt roligt, jag kan knappt vänta till nästa gång och jag kommer sakna detta härliga gäng. Var enda en av dem! Här ser ni dem/oss i "green room".

Jag har en hobby

I går på tjejelunchen kom fenomenet "hobby" upp på tapeten. När jag var liten och även större så hade alla kompisar en eller fem hobbys. Tennis, ridning, modellflygplansbygge osv.

Jag spelade shack ett kort tag, o slutade. Jag spelade klarinett, ett kort tag och slutade. Jag spelade fotboll, men var rädd att brillorna skulle flyga av varje gång, så ....jag slutade. Alltså jag har aldrig haft en ordentlig hobby. Shopping skulle ju vara det närmaste, men ack så sorgligt att kalla det en hobby. Men nu, snart 40 år ung och jag har ÄNTLIGEN en hobby. Jippi! Min improvteater är min HOBBY! Och vilken rolig och numera njutnigsfull sådan. Meningen är väl att man ska bli glad av sitt intresse, jag är liksom mer än bara glad. Sprudlande, galet, tokigt och skrattigt nöjd, är väl mer rätt formulering på känslorna. Så om någon ber mig skriva i någons "Mina vänner bok" så kan jag nu fylla i raden; Hobby!

Bättre sent än aldrig, är ju ett riktigt bra talesätt.

Och på tal om hobby, så är ju dinousarier Kalles.
På kvällarna har han dinoföreställningar för oss. Först presenterar han det hela som: And nooooooooooooooooow the aaaaaaaamazzzzziiiiing osv. Sen fullkomligt skuttar han av glädje runt i huset. Svårt att fånga pågen på bild helt enkelt! Men roligt har han/vi.

Så här fina blev 80-tals tightsen på Maja

På Venicelunch med 7 babes och 3 babys

Denna morgon tog jag bilen till Venice. Det var hur mycket bilar som helst som hade lite samma idé som jag, åka mot havshållet. Det stod nästan stilla stundtals. Det ogillar jag väldigt mycket med LA; bilar och medföljande köer. Det är bara inte klokt, varken för miljön eller humöret. Men ju närmare havet man kommer, så glöms sorger och besvär. Havsluften har den inverkan på mig i alla fall. Venice är en trevlig liten "stadsdel" och jag gillar verkligen Abbot Kinney Blvd. Först mötte jag upp Anna Maria och Helena för en morgonkaffe på härliga Intelligentsia . Super mysigt! Sen gick vi några kvarter bort och fortsatte den redan trevliga dagen med att möta upp resten av lunchsällskapet på mitt favo ställe Gjelinas. Det var många konversationer på gång samtidigt, hela tiden, så som det ska vara på tjejlunch! Ann (Adele), Veronika, Eleni, Helena, Anna Maria, Tonje (Siena) och Johanna (Alma) vid bästa bordet! Efter lunchen promenerade Helena och jag till våra oglamourösa "åk", för att upptäcka att vi faktiskt parkerat precis efter varandra. Fniss! Jag hoppas att vi kan locka in havstjejerna till Hollywood när det är dags för nästa lunchdate. Fast å andra sidan har jag inget emot att återvända till havet snart, även om jag inte direkt såg det, så är det ju där.

Sprakande tights till Maja

Dagens köp: 80-tals tights till Maja från American Apparel. Så otroligt härliga. Benvärmare fick hon också, så klart......................