LA-Luciafirande och mysig familjemiddag

I går söndag var det årliga jultillställningen "Swedish Christmas Fair"som SWEORNA annordnar. Kl 12 kom hon då, Lucian och hennes possy. Det var lite svårt att tränga tillbaka tårarna när de skred in i lokalen och sjöng vackra luciasånger. Till min stora förfäran så kom Maja inte ihåg de svenska julsångerna. Till saken hör att hon alltid memorerar alla sånger, från babysånger till tuffa hiphopbeats. Det blir till att svenska till barnen och köra lite Hej tomtegubbar och Staffan var en stalledräng inför jul. Och på tal om Staffan. Det dök upp många bekanta i julvimlet. Bland annat sprang jag in i journalisten Staffan Erfors som frilansar i Los Angeles just nu. Har inte sett honom, sen han var min chef på TV3, för en miljon år sedan. Trevligt. Han hade otroligt najsa kängor. Mode! Medan jag då spanade in mode detaljer, var Kalle och Maja i sitt esse; Pysselhörnan! De pysslade hur länge som helst och de gjorde jätte fina luciakronor bland annat. Sen var det korvdags så klart. Och Fiskdam. Trevlig och mysig dag med barnen. Framåt eftermiddagen åkte hela familjen hem till Helena och Mattias för en mycket god och trevlig familjemiddag. Helena och hennes bror Micke stod vid grytorna och det blev en härlig "Boef Bourgignon" och goda viner. Lagom till middagen kom barnvakterna Amanda och hennes kompis Anna och lekte med barnen under middagen. Lyx på hög nivå! Enligt tradition byter vi julklappar och så även denna afton. Alla fick så fina klappar, men min bok var bäst.

Hollywood partaj 2, gröna möbler och bar hopping

Lördagskvällen var extra trevlig. Vi var bjudna till en grannfamilj på julfest, med alla barnen. Max var alldeles slut efter IKEAbesöket så han stannade mer än gärna hemma med barnvakten Julia. Och ibland känns det som om vi behöver vara lite själva med de två stora barnen och hitta på saker. De var mycket stolta när de fick följa med på vuxenfest och vi hade en mysig promenad, i ett absolut helt kolsvart Beachwood Canyon. Med oss hade vi så klart svenska ekologiska geléhjärtan och en flaska rött. Det är mycket intressant att komma hem till nya bekanta här i LA. Alla hus är väldigt olika och oftast mycket arkitektritade och snyggt inredda. Paret Andrea och Hank hade inrett sitt hus mycket funktionellt och smakfullt. Det var människor precis överallt och det kändes tryggt att se Max bästis Talbot med sin föräldrar i vimlet. Maja och Kalle var helt lyriska när de slog slang med en kille som jobbar på Nickelodeon och faktiskt ritar DORA och DIEGO. De blev lovade en guidad rundtur bland Dora-ritborden när som helst. När vi lämnade festen fick barnen urfina påsar i säckväv med godis i. Riktigt jullikt! Vi hade en lika mysig promenad tillbaka hem. Lämnade barnen hos Julia och gav oss iväg ut på helgens andra natt på stan. Vi åkte till en välgörenhets tillställning på Cisco Brothers på 440 N La Brea Avenue. En helt fantastisk och spännande "inredning, kläder, design och konst butik". Cisco, ägaren är en välkänd designer som utvecklat Inside Green . Alla möbler som han designar och tillverkar är i helt miljövänliga material, så som stoppningen, trät och det vattenbaserade klistret. Både snyggt och eko! Själva tillställningen hölls av Steves, som liksom liknar Povel Ramel. Han låg inne med en härligt cool tvemönstrad slips. Här mysandes med Jock. En våning upp hittade jag en ny favorit Apartment 3. Om jag förstod det hela rätt så är det ett designerkollektiv, som jag helt klart ska ta mig en närmare titt på fram över. Vintage och nyprod. Köpte ett fantastiskt trevligt armband. Det bjöds på trevlig modevisning också. När vi druckit lite vin samtalat med intressanta människor (med diverse trevliga hattar) så konstaterade vi, att vi hade faktiskt barnvakt ett par timmar till. Varför inte en hederlig bar runda i Beachwood som en snygg avrunding av aftonen? Det må se tomt ut utanför, men inne på barerna var det full rulle. Det var trängsel fram till baren på "Birds", 5925 Franklin Avenue, precis som det ska vara en lördagkväll. Människor var på sitt bästa partyhumör. Här fick vi ta del av; En manlig strippa, en hund inne på restaurangen och ett livligt födelsedagskalas. Servitören hade en t-shirt med den passande texten; "Come for the food, stay for the drama" Vi iakttog allt med stor glädje på uppvärmd uteservering. Nästa bar var "Poubelle", 5907 W Franklin Avenue, här var så trevligt att vi ville flytta in. Kvällens sista beställning blev en irish coffe, utan skummad grädde serverad i en stor tekopp. Lite annorlunda, men gott! Vi lämnade partylivet och det kändes som om vi hade varit ute på Söder i Stockholm.

Partaja i Hollywood

I går fredag var vi på en trevlig och 80-talig restaurang "Geisha House", 6633 Hollywood Boulevard. Ja, i alla fall om man snackar musikvalet som DJ-tjejen drog på med. Högt var det också. Det måste vara en åldersgrej, jag klarar inte av för hög musik när man ska sitta som vi gjorde, sex personer och prata. Bortsett från det så var det en kanonrestaurang, alldeles röd var den också. Maten var super och sällskapet med. Helena, Mattias, Micke och Tanja. Det var första gången Tanja och Jock träffades, det såg ju ut som ett kärt möte. Efter middagen drog jag och Jock med gänget på en musikstudiofest vi var inviterade till. Härlig stämning, mycket folk och discodans. Människor stod och hängde i trappan och rökte. Just rökningen i trappan, kändes som att komma tillbaka till nån studentskiva på 90-talet. En av killarna som hade studion bodde i ena delen. Super coolt loft! Jag och Helena började, vid 1 tiden bli lite trötta och ville nästan krypa upp i denna loftsäng och sova en stund. Inbjudande eller hur? Jätte kul att vara på en riktig fest hemma hos någon där det fanns dansanta discomänniskor och inte minst, ett flott drinkbord.

IKEA here we come

Att åka till IKEA gillar hela familjen, gärna en lördag. I Sverige är ju lördagar på detta svensk-hak helt skogstokigt, men här i Burbank var det faktiskt ingen fara alls. Maja och Kalle fick hänga i leklandet en timme och vi andra myste runt bland värmeljus och i "tag själv lagret". Tog en vända på "fyndet" också men där fanns absolut ingenting kul alls. Denna gång slog jag på stort gällande värmeljus och godisbilar, lika bra att slå till när tillfälle ges. Hittade två arty trendiga julbockar. Så snygga! Passade på att ta en bild på de unga tu, i morgon ligger de röda banden i ett hörn och delar av bocken i ett annat. Max gillar att röja med andra ord. Två jätte fina vita julljusstakar inhandlades, bara för att jag sen skulle upptäcka att vårt hem visst inte har några fönsterkarmar. Lyckat! Enligt familjetraditionen så äts det köttbullar i samband med IKEA besök. Jag stod där med två jätte brickor och var helt beredd på att ta två varv. Då presenterar kassörskan denna otroliga vagn. Dagens smartaste lösning! Dagens gladaste nyhet var att "Flodis" finns i sortimentet igen. Kalle har sedan vi flyttade verkligen saknat sin flodhäst. Jag har försökt köpa kompisars flodhästar, hitta dem på blocket osv. Men så idag, bara låg han där och log. Kalle var så glad! Välkommen hem!
Sen tog vi en tur till den gigantiska pysselbutiken "Michaels" i närheten! HELT UNDERBAR! Paradiset för ett pysselfreak. Omslagspapper, julpynt, album,rader av fina band, lera, pärlor, klistermärken. ALLT! Vi köpte bland annat lera som vi ska göra fina gubbar av och sedan torka. Mer om det på min Hollywoodpysselblogg, så fort vi har pysslat. Nu ska vi på julfest till grannarna på granngatan, sen välgörenhets fest a la amerika vid Miracle Mile.

"How to calm down, even if you're absolutely, totally nuts"

Äntligen fredag! Jag startade dagen med att åka till Yogaworks i Larchmont. Passet hette Yoga Blend. Vill döpa om det till, Yoga Bend. Jisses. Jag är fortfarande stel som en pinne, men förhoppningsvis ska jag komma ur formsvackan snart och bli vig, smidig och yogig. Denna bok såg jag i shopen; "How to calm down, even if you're absolutely, totally nuts". Kanske borde jag skriva in den på önskelistan med en gång.

Efter detta extremt bendiga pass åt jag lunch "cross the street", på Le Pain Quotidien.

Trevligt, mysigt och ekologiskt. Övade än en gång på att fördriva tiden helt själv, "egentid" som det ju lite poppis heter. Två gånger på en vecka, grymt lyxigt! Fast i nästa vecka borde jag kanske vara lite mer social någon lunch?!

Rädslor går att övervinna

Under flera år körde jag inte bil alls, jag byggde upp någon slags grym rädsla som var lite halvgalen. När jag träffade Jock, som ju är en vän av manualer och liknande saker, föreslog han snabbt, ta körlektioner på körskola. Va? Det går väl inte, då tar de väl körkortet, när de ser vilken räddhare jag är som inte vågar köra.

Men jag ringde Slussens trafikskola i Stockholm och förklarade lite så där, med andan i halsen vad som stod på. Jaha, vad bra att du ringde, det där är vi vana vid, kom in på måndag, klick. Eh? Va? Det fanns andra mesar i stan, jag var inte ensam!

I alla fall fick jag världens bästa bilskolelärarinna. Linda var säkert mer än tio år yngre än jag, hade busskort och skulle ta MC-kort. Den mest pedagogiska person jag varit med om. Hon fick mig att släppa på rädslan, jag är henne evigt tacksam. Innan vi skulle till USA, hyrde Jock en bil till mig för att jag ytterligare skulle öva. I LA funkar det inte utan bil. Vad jag vill komma fram till är att, jag nu, älskar att cruisa runt i min bil. Det är ett bra sätt att lära känna sin stad och öva byta fil o sånt. Nu för tiden sitter jag och lyssnar på Rihanna, Jay Z och gänget på högsta volym körandes i flipflops. Känner mig nästan lite tuff och låtsas att Volvon är någon coolare och hårdare variant. För några månader sen skulle det vara nästan tyst i bilen och på fötterna var det endast mina ASICS gympadojor som dög, fotriktig på pedalerna var mycket viktigt. Men, freewayen tror jag aldrig att jag kommer köra på, undrar just varför?

Jag laddar för ny hobby!

I dag har jag haft en fantastiskt skön dag för mig själv. Jag vet ju att det är bra med "egentid". Även om jag inte jobbar 9-5, så är det sällan jag är helt allena. Men först plågade Tanja mig med ett, en timmes hårt träningspass. Hon band gummiband runt benen och tvingade mig gå på märkliga vis. Dolda kameran tänkte jag. Men det kändes ju att det var effektivt, så vem bryr sig om att gå snyggt i sådana lägen?! Dags att cruisa runt och upptäcka LA ännu en gång. Jag åkte till anrika dansstudion EDGE, 1020 Cole Avenue, för att plocka upp ett dansschema. Jag tycker det är nervöst att, tåga in på ställen, där jag liksom egentligen kanske inte, på rak arm, hör hemma. Jag laddade lite innan och försökte se lite konstnärlig och dansig ut. Tror mest jag såg "snart 40 och lite hehe oj dans tjolahopp" ut. I vilket fall, när jag laddat klart gick jag in. Den här hissen skulle jag åka, fick en släng av klaustro och tog trapporna, 4 våningar. Spänstigt va? Helt torr i halsen när jag kom upp. Men väl framme vid de röda dörrarna, kände jag; här börjar mitt nya liv.

Så håll i hatten Coco och Leroy, cause I´m gonna pay in sweat, eller hur det nu lät i FAME.

Remember remember remember...... Pojkarna i disken hjälpte tant att komma till rätta med vilken danslektion som kunde lämpa sig. Nu har jag ett schema och i nästa vecka blir det hiphop. Nån som ska med? Nu ligger det lite för mig, att om jag börjar på något så måste jag ju köpa tillbehören. Sagt och gjort åkte till dansbutiken Capezio, 1779 Vine street. Men när jag såg prasselbyxorna och stickade små ljusrosa shorts, så insåg jag att jag kanske ska ta en lektion först och kolla om det är så kul som jag tror. Moget! Med eller utan prassel, så ska det dansas.

Kom just på, vad har man på fötterna?

Kanske inte just de här Mary Poppins skorna, men jag måste faktiskt ha dem. Jock! Jag önskar mig dem i stl 8 1/2. Julklapp! Så där ja! Lunchtime! Drog till Franklin avenue i Beachwood, som ju är min hemmagata och åt en väldigt vacker sashimitallrik på en sushiresto. God men bitarna var helt för stora. Hur gör man egentligen när man SKÄR med pinnar?

Sonia Rykiel på HM

Det ska ju bli riktigt spännande. Mina första riktigt dyra designer- glasögon var ett par extremt mörka bågar från Rykiel. Vi snackar början av 90-talet. Jag hade precis börjat jobba på HIPP, Malmö Dramatiska Teater. Jag ville sticka ut, så enkelt var det. Sen beundrade jag ju coola scenografen Bente Lykke Møller som jag då jobbade med på teatern. Hon hade också mörka bågar, så då var man väl himma då.

Mina brillor hade i alla fall en liten liten guldring på ena skalmen, som jag genast plockade bort. Gillade inte lull lull som 20-åring heller. Men jag sparade ringen för någonstans tänkte jag, kanske ångrar jag mig och blir helt kär i "pynt". Har inte hänt ännu. Glasögonen ligger i någon kartong hemma, men jag minns dem väl! På lördag smäller det och Rykielskan marscherar in på H&M med sina underkläder lagom till jul. Har kollat lite på kollektionen på nätet, men det e ju inte samma sak som att få känna eller hur?! Visningen som finns på hemsidan var ganska långt ifrån den jag tog del av igår. Philip Lims snygga mannekänger var strama och allvarliga. Men så är han ju också en extremt traditionell man, annat än vad man kan säga om Sonia. Här var det liv i luckan på catwalken minsann! Undrar om de säljer sånt där yvigt hår också...........

Ups............................hjälp, försiktig

Här sitter Kalle i den lånade 20.000 kronors/2800 dollar fåtöljen och dricker saft. Brodern Max softar på golvet, han vågar inte utmana ödet att ev sätta saftspår i dyrköpta stolen.

Philip Lim and beautiful shoes

LACMA (Los Angeles County Museum of Art), 5905 Wilshire Boulevard, hade idag finbesök i dag av designern Philip Lim. Vi fick ta smaka på nya vårkollektionen 2010 och Lim berättade om sitt sätt att skapa kläder och hans passion för samma vara. Jag var inget stort fan innan föredraget, men blev helt såld på hans tygval och annorlunda sammansätningar av olika tyger, på ett och samma plagg. Jag blev helt betagen i en röd regnjacka som ingick i kollektionen. Den ska jag hålla utkik efter! Mycket röda detaljer, det gillar jag!
Philip samtalade med den välkända fashionjournalisten från LA Times, Booth Moore under en stund. Booth själv började sitt intresse för mode i New York, då hon vid tidig ålder piffade upp sin skoluniform lite utöver det vanliga. Sen var det obligatorisk frågestund. Riktigt gamla Hollywood-modeorakel blandat med begeistrade unga mode-elever, frågade en massa lustiga frågor om Lims arbete. Hayley hade med sig ett av designerns plagg och fick en autograf, på själva märket i plagget. Gulligt! Jag hade velat ta en bild på var och en av besökarna. Det var som taget ur en Hollywoodfilm, alla var så stylade, så jag kände mig helt omodern. Snygga skor har de alla. Här kommer några. Harriets fina"Alfani".
Jag var nästan beredd att köpa dem av henne. Hennes väninna Kim var inte sämre hon i sina "Morenatom".
Fina och gammeldags. Hayleys finfina "Costume Nationale" är bara FÖR snygga! Det var ett härligt vardagsäventyr, som jag gärna gör om snart. Vi var ett glatt tjejgäng som var nöjda med dagen; Yasemin, Sarah och Christi. Väl hemma efter denna glamourösa modetripp kom jag hem till hemmets lugna, eller ja, vrå i alla fall. Ett tungt paket väntade. Åh min väska har äntligen kommit. Kan den vara så tung? Nä, det var ännu bättre, för Max i alla fall. VÄLLING en masse!!!!!!! 8 förpackningar levereat av Swedlink. Jojo, nu blir det party i Max crib!